Bostadsägarnas optimism om bostadsprisernas utveckling ökar sett till skillnaden mellan hur många som tror på stigande respektive fallande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent tror på stigande priser på ett års sikt och främsta skälet till detta anges vara sjunkande räntor.
9 procent tror på fallande priser och 40 procent tror på stillastående priser på samma tidshorisont. Bostadsägarna är generellt sett mer optimistiska om prisernas utveckling jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr.
Om elpriserna stiger tror 71 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1100 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets första kvartal.
Optimismen tilltar om stigande bostadspriser på ett års sikt …
SBAB har, via Kantar, frågat drygt 1100 bostadsägare om vad de tror om bostadsprisernas utveckling framöver (se tabell 1). Undersökningen genomfördes under andra veckan i februari. Indextalet HPE (se diagram 1) som fångar prisförväntningarna på ett års sikt är positivt, viket visar att det är fler som tror på stigande än sjunkande bostadspriser.
42 procent av de svarande tror på stigande priser medan 9 procent tror på fallande. 40 procent tror på stillastående priser. Bland de som tror på stigande priser hänvisar 66 procent till sjunkande räntor vilket kan jämföras med 38 procent föregående kvartal. Bland de fåtal som i stället tror på fallande priser anger 52 procent stigande räntor som huvudsakligt skäl för detta.
När SBAB:s indikator jämförs med SEB:s där även boende i andra upplåtelseformer tillfrågats och Erik Olssons indikator där bostadsspekulanter tillfrågats, framgår att bostadsägarna som grupp är mer optimistiska om prisutvecklingen än andra.
– Bostadsägarnas optimism har tilltagit markant sedan förra kvartalet. Det är tydligt att det hänger ihop med förväntningar om sjunkande räntor. Riksbankens besked om att styrräntan kan komma att sänkas före sommaren och många bankers nedskruvade ränteprognoser har troligen inverkat på denna stora omsvängning på kort tid, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
– Bland de bostadsägare som tror på stigande bostadspriser på ett års sikt tror de allra flesta att de kommer att öka med maximalt 5 procent. En stor andel av samtliga svarande, 40 procent, tror samtidigt på stillastående priser under året. Denna bild stämmer sammantaget väl in med vår prognos om att vi inte bör förvänta oss några större prislyft under året, fortsätter Robert Boije.
… och även på tre års sikt
På tre års sikt är det 64 procent som tror på stigande priser – en ökning sedan föregående kvartal. 17 procent tror på stillastående priser medan 4 procent i stället tror på fallande priser på samma tidshorisont. Bland de som tror på stigande priser anger 69 procent sjunkande räntor som huvudsakligt skäl för detta.
Andelen som tror på negativ prispåverkan till följd av stigande elpriser minskar
71 procent av de svarande bedömer att bostadspriserna skulle påverkas negativt om elpriserna skulle stiga markant (se tabell 2), vilket är en minskning från 78 procent sedan föregående kvartal. 20 procent av dessa svarar att de tror att priserna kommer att påverkas i hög grad och 51 procent i mindre grad. 11 procent tror inte på någon prispåverkan alls om elpriserna skulle stiga markant. Resterande andel svarar att de inte vet.
– Samtidigt som en stor majoritet av de svarande tror att bostadspriserna skulle påverkas negativt i händelse av markant stigande elpriser, ser oron för detta – generellt sett – ut att minska. Möjligen speglar det att elpriserna denna vinter inte har stuckit i väg på samma sätt som tidigare vintrar, avslutar Robert Boije
Om granskningen:
Undersökningen genomfördes den 5–8 februari av Kantar på uppdrag av SBAB. Undersökningen genomfördes online via Kantars Sifopanel. Drygt 1100 individer (alla bostadsägare) mellan 18–79 år har svarat på frågorna. Sifopanelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region. Det finns ingen möjlighet att själv gå med i panelen. De som deltagit i undersökningen har blivit slumpmässigt utvalda. Samtliga redovisade siffror är avrundade till närmsta hela procentenhet och behöver därför inte nödvändigtvis summera till exakt 100 procent.
