Nyheter

Efter reformen – Så används bostadsuppskovet

I januari 2021 slopades räntan på uppskov vid bostadsförsäljningar. Samtidigt återinfördes ett takbelopp för uppskov. Syftet var att öka rörligheten och förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Med hjälp av statistik från Skatteverket kan Mäklarsamfundet nu presentera fakta om hur uppskovet används och hur det förändrats sedan reformen.

Det reformerade bostadsuppskovet var en del av det så kallade Januariavtalet. Syftet med reformen var att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Förändringen kom mitt i en glödhet bostadsmarknad påverkad av pandemin. Mäklarsamfundet har nu undersökt hur bostadsuppskovet används, och vilka förändringar som skett efter reformen. Undersökningen baseras på statistik från Skatteverket om bostadsuppskovet mellan 2015 och 2021, som bearbetats av Juni Strategi och Analys AB.

– Samma år som räntan på uppskov togs bort så ökade antalet nya uppskov med runt 30 procent. Att det skedde i en marknad präglad av pandemin innebar också att genomsnittsbeloppet ökade mycket. Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika kommuner. Snittbeloppet i Danderyd är 89 procent högre än i Gullspång, säger Joakim Lusensky, Analys- och Kommunikationschef, Mäklarsamfundet.

Sammanställningen visar bland annat att:

Det totala antalet uppskov uppgick 2021 till nästan 800 000 stycken

Under 2021, när räntan på uppskov slopade, ökade antalet nya uppskov med knappt 30 procent

Mellan 2019 och 2020, under pandemins glödheta bostadsmarknad, ökade antalet nya uppskov med knappt 45 procent

Genomsnittsbeloppet för uppskov ökade med cirka 30 procent under 2021, och låg då på knappt 800 000 kronor.

Variationen är dock stor mellan olika län och kommuner. I Danderyds kommun är snittbeloppet högst med 1 312 000 kronor, och i Gullspångs kommun är snittbeloppet lägst, med 141 000 kronor. Det är en skillnad på drygt 89 procent.

Ser man till olika åldersgrupper så ökade det genomsnittliga beloppet när taket höjdes framförallt för individer 85 år och äldre. Som andel av alla uppskov är det dock väldigt få som sökts av individer 85 år och äldre.

Majoriteten av de som sökt uppskov under den undersökta perioden var 44 år eller yngre. Som andel av alla uppskov är det väldigt få som sökts av individer 85 år och äldre.

– Nackdelen med stora uppskov är att det kan bli en skattesmäll för den som flyttar till mindre. Konsekvensen av detta är att andelen seniorer i villaområdena ökar, samtidigt som trångboddheten bland barnfamiljer ökar. Ska vi få till ökad rörlighet på villamarknaden behöver reavinstskatten minska för de som bott länge i samma bostad, säger André Nilsson bostadspolitisk expert Mäklarsamfundet.