Vilken betydelse har de kommunala bostadsbolagen i praktiken för en fungerande bostadsförsörjning? En forskargrupp vid Malmö universitet har studerat allmännyttans insatser och dess reella påverkan i Malmö och Göteborg under den senaste tioårsperioden.
”Nyttan med allmännyttan i praktiken” heter forskningsprojektet som pågått i fem år där bostadsbolagen MKB Fastighets AB (Malmö) och Förvaltnings AB Framtiden (Göteborg) strategier och samhällsansvar har undersökts.
– Under en tioårsperiod kan man faktiskt se hur staden förändras. Var bostadsbestånden växer och hur befolknings-utvecklingen ser ut vad gäller exempelvis inkomst. Projektet har haft ett ben i urbana studier och ett i socialt arbete eftersom boendet handlar om såväl den byggda miljön som välfärdsfrågan, säger Martin Grander som är biträdande lektor vid Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet.
Enligt Martin Grander är MKB ett av de kommunala bostadsbolag som byggt mest i hela Sverige de senaste åren.
– Det har varit ett rekordbyggande i Malmö sedan 2015 och allmännyttan har försökt att växa över hela staden, bland annat för att minska segregationen. MKB:s strategi är att finnas i alla nyproduktionsområden, även där man tidigare inte varit så starka. Därför är de numera välrepresenterade i hela Malmö.
7 000 hushåll i blind fläck inom bostadsförsörjningen
Men att mäta bostadsbrist genom antalet bostäder per capita är ganska bedrägligt menar Martin Grander då det inte säger något om vilka grupper som kan komma in på bostadsmarknaden.
– Bostadsbrist måste förstås genom att se hur människor, även de med låga inkomster, får ett drägligt boende. Där ser vi att det blivit bättre i Malmö de senaste tio åren, men det finns fortfarande ett jätteglapp.
En grupp som faller mellan stolarna är de som inte når upp till de krav som privata och allmännyttiga bostadsföretag ställer på nya hyresgäster (som kötid eller nettoinkomst på minst 1,5 gånger hyran i MKB:s fall) men inte heller är berättigade till socialtjänstens boendeinsatser. Cirka 7 000 hushåll ingår i denna blinda fläck inom bostadsförsörjningen i Malmö.
– Säg att det är 10 till 15 000 personer som inte har ett adekvat boende och heller inte kan få ett i Malmö. Det är ett betydande antal. Samtidigt har vi en bostadspolitik i Sverige som säger att vi ska klara av detta. Men något har hänt på vägen eftersom det inte kan upprätthållas i praktiken.
Upplever ni att allmännyttan känner ett ansvar gentemot denna grupp?
– I Malmö tycker jag det med tanke på det relativt låga inkomstkravet. Det finns allmännyttor i Sverige som har ett inkomstkrav på 3 gånger hyran och var fjärde allmännytta i Sverige godkänner heller inte försörjningsstöd som inkomstgrundande vilket MKB gör, säger Martin Grander.
Så i siffror har Malmö alltså fått en ökad social blandning och något mindre segregation. Men vad innebär det i praktiken? Blir det större interaktion eller snarare mer friktion? Och finns det en tydlig koppling mellan utsatta områdens positiva utveckling och allmännyttans bosociala insatser? Eller beror det på att nya grupper med annan socioekonomisk bakgrund flyttat dit?
– Det här vet man egentligen inte och det kommer vi att undersöka i nästa forskningsprojekt som löper i tio år fram till 2031, säger Martin Grander vid Malmö universitet.
