Enligt Sparbankens Sparbarometer 2022 skulle var femte finländare vilja bo i radhus, om de fritt kunde välja boendeform. Boende i enfamiljshus, som är den boendeform som överlägset flest finländare gillar bäst, har minskat i popularitet med fem procentenheter jämfört med i fjol. Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem, tror att förändringen beror på att boendekostnaderna har stigit.
– Kostnaderna för radhusboende än vanligen lägre än för boende i enfamiljshus, eftersom den genomsnittliga arean för radhusbostäder i familjestorlek är mindre än för enfamiljshus. Till exempel är ett genomsnittligt enfamiljshus med fyra rum och kök i Finland 110–120 m2 stort, medan en motsvarande radhusbostad är 90–100 m2. Ett tjugotal kvadratmeter har relativt stor inverkan på exempelvis uppvärmningskostnaderna. I radhus är det flera som delar på kostnaderna än i ett enfamiljshus, där du själv tvingas stå för alla utgifter, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem.
– Enligt Sparbankens undersökning Sparbarometern 2022 är enfamiljshus alltjämt den boendeform som överlägset flest finländare gillar bäst, även om dess andel har minskat med fem procentenheter från i fjol. Alltjämt skulle 53 procent av finländarna välja enfamiljshus, om de fritt fick välja boendeform.
– Med tanke på hur kraftigt priserna på energi och el har stigit är jag inte förvånad över att betydligt fler skulle välja radhus framför enfamiljshus i dag än tidigare. Nu vill man optimera sitt boende och med alla medel undvika onödiga kostnader även inom boendet, säger Rantanen. – Radhus erbjuder den form av småhusboende som finländarna vill ha. Till hemmet hör vanligen egen gård, och grannar finns endast på sidorna.
– Radhus är en boendeform som har hamnat i skymundan i boendedebatten i Finland. Det finns också betydligt färre radhus än enfamiljshus och höghus i Finland. I huvudstadsregionen finns det många radhus, men i övriga Finland och i glesbygden väldigt få. Enligt uppgifter från Statistikcentralen bor 48 procent av finländarna i enfamiljshus eller parhus, 37 procent i höghus och endast 13 procent i radhus.
Finländarna tror att bostadspriserna och euriborräntorna kommer att stiga under de närmaste åren
– Finländarnas förväntningar på att bostadspriserna kommer att stiga har inte förändrats från i fjol. 62 procent av svarspersonerna i vår undersökning tror att bostadspriserna kommer att stiga i det egna bostadsområdet under de kommande 2–3 åren. Förväntningarna på stigande priser går emot vad experter på bostadshandel tror. Enligt dem kommer bostadspriserna att sjunka något åtminstone under 2023. Endast 12 procent av finländarna tror att priserna kommer att sjunka lite eller kraftigt, säger Henna Mikkonen, chefsekonom inom Sparbanksgruppen.
– Däremot har det skett en tydlig förändring i förväntningarna på stigande euriborräntor. Hela 85 procent av dem som besvarade vår undersökning tror att euriborräntorna kommer att stiga under de närmaste 2–3 åren, medan 62 procent trodde på en räntehöjning för ett år sedan, säger Mikkonen. – Finländarnas medvetenhet om räntehöjningar verkar ha ökat, eftersom 10 procent av svarspersonerna trodde på en kraftig räntehöjning i fjol och 27 procent i år.
– Över hälften av finländarna har förberett sig för räntehöjningar antingen genom att spara (34 %) eller genom att ta ett ränteskydd för sitt bostadslån (20 %). Över en tredjedel (36 %) har inte förberett sig alls. Det har inte skett någon förändring i fråga om hur stor andel av nettoinkomsterna som finländarna lägger på boendet sedan i fjol.
Över en femtedel av finländarna tänker skaffa egen fritidsbostad
– Finländarna visat alltjämt intresse för stugliv. Av de svarspersoner i undersökningen som inte äger en fritidsbostad uppgav 22 procent att de tänker skaffa en i framtiden. Nedgången jämfört med i fjol är endast 3 procent. Finländarna har heller inte velat göra sig av med sina stugor, i motsats till vad man har gett intryck av i offentligheten den senaste tiden. Det är inte så att många fritidsbostäder läggs ut till försäljning, tvärtom är det fortfarande många finländare som vill köpa sig en sådan, säger Rantanen.
– Antalet affärer med fritidsbostäder minskade i januari–september i år med 26,5 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Det är mer än jag hade trott, men det är bra att komma ihåg att fjolåret var ett exceptionellt toppår även inom handeln med semesterbostäder. Inflationen som har ökat kraftigt till följd av kriget i Ukraina, det höga priset på energi och el, stigande räntor och alla övriga kostnader i vardagen har gjort många mer försiktiga när det gäller stora anskaffningar. Nu köps även bostäder i huvudsak endast när det finns ett verkligt behov. Tiden för att förverkliga boendedrömmarna kommer senare, och det gäller även fritidsbostäder.
Foto: Claire Jones-Hughes
