Bygg- och fastighetsbranschen i Sverige svarar för en stor del av vår klimatproblematik och framåt måste klimat- och hållbarhetsfrågorna verkligen placeras i projektens centrum. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete avseende klimat- och miljöpåverkan och i detta sammanhang är miljöcertifieringarna i byggprojekten ett nyckelbegrepp.
Dessa certifieringar blir allt fler, och dessutom sker kontinuerliga förbättringar och uppdateringar i dessa. Alla byggprojekt måste framöver ingå i en kontinuerlig process där varje enskilt projekt bygger vidare på det föregående. Varje projekt prövas och utvärderas utifrån samhällets mål om klimatneutralitet samt hållbarhetens tre fundament; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Varje projekt ska vidare bidra till att successivt minska klimatpåverkan, skapa bättre livsmiljöer och bli lite snålare med jordens resurser.
Hur vi använder naturresurser, byggmaterial, byggmetoder och energisystem är en central del av det hållbara samhällsbygget. Miljöcertifieringar och bedömningssystem är ett av flera verktyg som kan användas.
Kraven på minskade CO2-utsläpp, klimatberäkningar och livscykelanalyser blir också allt hårdare i byggbranschen. För att möta detta har många leverantörer och producenter fasat ut sina fossila bränslen till förmån för förnyelsebara.
Byggbranschen står nu inför helt nya krav på att redovisa vilken klimatbelastning de tillverkade produkterna innebär. Ett av de senaste kraven i Sverige är att byggherrar måste skicka in en klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Här måste producenterna kunna möta marknaden genom att leverera miljödata som är konkurrenskraftig, lätt att hitta och enkla att använda för exempelvis entreprenörer, arkitekter och byggherrar/beställare.
Ett av de viktigaste verktygen för att redovisa en produkts miljöpåverkan är EPD, vilket står för Environmental Product Declaration – Miljövarudeklaration. Grunden för en EPD är en livscykelanalys (LCA) där byggmaterialets miljöegenskaper beskrivs i alla faser av produktens liv.
En EPD måste utföras enligt internationell standard för att vara tillförlitlig vilket innefattar att EPD:n verifieras av en oberoende tredje part. Nu kan många producenter redovisa EPD:er som visar betydligt lägre klimatavtryck, GWP-värdet i EPD:erna, som i genomsnitt är halverat för dessa produkter. GWP, Global Warming Potential, är den parameter i en EPD som beskriver produktens klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser och därmed det värde som har störst inverkan på en produkts EPD.
Den stora förbättringen av produkternas klimatavtryck beror många gånger inte på en förändrad sammansättning av produkterna, utan på skiftet av bränslet. Det är viktigt att påpeka här att det fortfarande finns andra krav i byggreglerna än just bara CO2-utsläpp. Aktörer måste även bedöma faktorer som till exempel själva livslängden, brandsäkerheten, och cirkulariteten vid materialval. Detta och mycket annat finns nu att läsa om i vårt första nummer för året i vår nya satsning, Grönt Samhällsbyggande.
Inom kort kommer även tidningens hemsida:
