Text: Martina Nyhlin
En tredjedel av Europas rivningsmaterial kommer från byggbranschen. Ökat återbruk är ett bra sätt att förbättra de här siffran. Dessutom kan återbruk ge fler jobb. Nyligen höll Akademiska hus ett Aha-seminarium på temat.
–För mig är återbruk den enda sfären inom hållbarhet som tydligt kopplar ihop ekonomiskt, social och miljömässig hållbarhet, sa Amanda Borneke, återbruksprofil och specialist i cirkulär ekonomi på Sweco, som talade på webbinariet.
Det går att återbruka så mycket mer än vad många tror, lyfter Amanda Borneke fram. Återbrukad betong kan användas både krossad i markfyllnad, krossad i gabioner som ”byggklossar” och genom att delar eller hela betongelement och betongstommar återbrukas. I Mölndal revs till exempel nyligen ett hus ner till stommen och byggdes på med nya lägenheter ovanpå.
– Om maskinerna är fossilfria är en sådan här rivning i princip klimatneutral, det snabbaste sättet att nå ett klimatneutralt projekt vid återbruk av betong, sa Amanda Borneke.
För nybörjaren är tegel ett bra material eftersom det är det enda materialslag som redan nu återbrukas i industriell skala av flera aktörer.
Att återbruka trä är lite svårare, men Amanda Borneke gav exempel på hur Sweco jobbat med att demontera och återanvända träpaneler på Liseberg. Behandlat trä klassas som farligt avfall, men genom att Sweco arbetade med en byggnadsvårdsantikvarie kunde de argumentera för att de rosa Lisebergspanelerna var viktiga för staden Göteborgs varumärke, att inget farligt avfall skulle spridas och de kunde även peka på hur mycket klimatet skulle vinna på detta.
– Enligt nya avfallslagstiftningen kan man ansöka om att klassa om material om det finns ett specifikt ”case” om att återbruka avfallet, sa Amanda Borneke.
Akademiska hus satsar själva allt mer på återbruk eftersom de tagit fram en ny klimat- och energistrategi med målet klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2035.
– Ökat återbruk är viktig pusselbit, sa Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska hus.
Återbruksfrågan mognar allt mer, men det finns fotfarande ett antal hinder på vägen. Frågor som uppstår är till exempel hur de återbruksbara varorna ska klimatvärderas.
– Vem får klimatnyttan – jag som givare eller jag som tagare? Hur ska vi dela på bördan? Hur ska vi dela på vinsten? Hur kan man hantera frågor som moms och försäljning när en vara går till en annan kommersiell aktör eller till en privatperson? Det där är svåra frågor som kräver juridisk kompetens, sa Mia Edofson.
Ekonomiska frågor har också väckts. Som till exempel att den ekonomiska kostnaden för att ta återbruk i ett projekt ofta gynnar ett annat projekt.
Akademiska hus har testat frågeställningarna i flera konkreta projekt, till exempel i rivningen och nybyggnationen av Handelshögskolan i Göteborg.
– Vi har nått viss framgång. Det är stora värden i de återbrukade materialen. Men det viktigaste och det absolut fundamentala är att hitta systemförändringarna för att skapa större och ännu bättre klimatnytta, sa Mia Edofsson
Attityden till cirkulär ekonomi har förändrats väldigt mycket de senaste tio åren, det sa Jonas Grafström, vice vd på Ratio som gjort studien ”Barriärer för den cirkulära omställningen”. Studien som sträcker sig över de tio senaste åren har försökt förklara varför den cirkulära omställningen dröjer och identiferat fyra olika barriärer som bromsar utvecklingen.
Det handlar till exempel om människors syn på begagnade material, om regler och monopol som ger oönskade bromsningseffekter och teknologiska metoder som måste utvecklas.
Politiken kan hjälpa till att skjutsa på utvecklingen, men tekniken kommer hinna före politiken, eftersom det här är komplicerade frågor, tror Jonas Grafström.
– Vi kommer att ha den cirkulära ekonomin innan vi har ”tillstånd” från politiken att göra det, säger Jonas Grafström.
Amanda Borneke ser flera skäl till att återbruket kommer öka. Dels den nya avfallslagstiftningen som kräver att demontering och rivning sker med återbruk och återvinning i åtanke, men också det faktum att lönsamheten i återbruket allt mer kommer att bli en säljande faktor. Hon tog exemplet Hotell Blique, där Sweco räknat ut att de sparade totalt 86 miljoner kronor på minskade materialinköp i projektet.
– Att återbruk är lönsamt, det är inget snack om saken, jag får gåshud när jag pratar om det. Vi måste bara lära folk att hoppa ifrån tanke till handling, säger hon.
Seminarium om cirkularitet för hållbar campusutveckling:
Den 15 mars 2022 hölls ett digitalt seminarium med fokus på klimatansvar i bygg- och fastighetsbranschen och hur vi med cirkulära processer kan hitta nya vägar till framtidens kunskapsmiljöer och bidra i omställningen till ett hållbart samhälle.
Medverkade gjorde:
Amanda Borneke
Specialist inom cirkulär ekonomi, Sweco.
Jonas Grafström
Forskare inom nationalekonomi och vice vd på forskningsinstitutet Ratio.
Mia Edofsson
Hållbarhetschef på Akademiska Hus.
Elise Grosse
Moderator, arkitekt och hållbarhetschef på Sweco, Bygg och fastighet.
På bilden: Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet har Akademiska Hus mätt effekterna av det återbruk som bolaget har gjort i samband med den nya byggnaden för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet’
Bild: Akademiska Hus
