Kommittén för modernare byggregler har nu kommit med sitt slutbetänkande. Den 19 december lämnades detta till finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund. Uppdraget var att göra en översyn över byggreglerna och användningen av standarder.
Kommitténs arbete har berört:
PBL, Plan- och bygglagen, kapitel 8 och 10.
PBF, Plan- och byggförordningen, kapitel 3-5 och 7.
BBR, Boverkets byggregler, hela regelverket.
EKS, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, hela regelverket.
Samt de standarder som BBR och EKS hänvisar till.
Moderniseringen av regelverken ska syfta till att stimulera byggandet – i synnerhet bostadsbyggandet – öka konkurrensen och pressa kostnaderna, men samtidigt höja kvalitet och miljöprestanda. Dagens regler upplevs som både svårtolkade och rigida. En större flexibilitet kan inspirera byggherrar och andra aktörer att ta fram nya bättre lösningar, som tillgodoser funktionskrav på byggnader. Detta kan också gynna industriellt byggande och ge större möjligheter för standardkoncept.
Färre hänvisningar till detaljerade tekniska lösningar
Flertalet parter i byggprocessen föredrar funktionskrav och att de tekniska lösningar som används får väljas eller tas fram av byggherren. Detta fungerar dåligt i praktiken eftersom BBR hänvisar både till allmänna råd och till standarder. I det nämnda betänkandet föreslår därför kommittén att Boverket får i uppdrag att reformera byggreglerna, minimera antalet allmänna råd i föreskrifterna och ta bort hänvisningar till standarder.
Kommittén har ”på prov” utvecklat nya regler för de krav som ska ställas på bostäder. Man föreslår större frihet gällande bostadsutformning för att få en ökad variation i utbudet och öka de antal bostäder som kan efterfrågas. Med endast två kravnivåer: en för bostäder upp till 35 kvm och en för de större, så ökar flexibiliteten i valet av planlösningar. Många av de rigida reglerna ska tas bort. Kommittén har i detalj hittat lösningar som säkerställer goda bostäder med både yteffektivitet och tillgänglighet samtidigt som barnperspektivet beaktas.
Nationell nämnd
Svårigheten att tolka de regelverk vi har idag, gör att tolkningen kan skilja sig mellan kommuner. Det leder till att en byggherre kan få en lösning godkänd i en kommun och underkänd i en annan. För att bedömningen ska bli likformig föreslår kommittén en ny myndighet – Byggkravsnämnden – med uppgift att ge förhandsavgörande om ifall en föreslagen lösning uppfyller vissa krav. Ett positivt förhandsbesked ska vara bindande för kommunernas byggnadsnämnd vid prövning av bygglov och bedömning av startbesked. Detta kommer att kraftigt mildra tveksamheter hos kommuner och byggherrar och samtidigt höja tempot i byggprocessen.
Kommittén förslår också förändringar som gör kontrollprocessen tydligare och enklare. Man anser att dagens system med certifierade sakkunniga och kontrollansvariga avskaffas i PBL. Kommittén föreslår att det i PBL beskrivs vad som ska bedömas vid de arbetsplatsbesök byggnadsnämnderna utför på byggplatserna, samt att bestämmelserna för kontrollplanen förtydligas i föreskrifter.
Kommitténs betänkande går nu ut på remiss och man uppmanar alla berörda parter och intressenter att inkomma med remissvar. Betänkandet, remissvaren och sammanställningen av dessa ska behandlas av både Boverket, riksdag och regering. Om ärendet utvecklas på det sätt kommittén har tänkt sig kommer sedan Boverket att få uppdraget att reformera byggreglerna.
De två tidigare betänkandena från Kommittén för modernare byggregler – Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan, respektive Resurseffektiv användning av byggmaterial – har tidigare skickats ut på remiss.
Bilden:
Anna Sander, den ena av kommitténs två ledare.
