Konjunkturen är stark och förutsättningarna är goda för att inflationen ska vara kvar nära inflationsmålet framöver. I takt med att inflationen och inflationsförväntningarna har etablerats kring 2 procent har behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan från −0,50 procent till −0,25 procent.
Prognosen för reporäntan indikerar att nästa höjning sannolikt sker under andra halvåret 2019. Med en reporänta på −0,25 procent är penningpolitiken alltjämt expansiv och ger därmed även fortsättningsvis stöd åt konjunkturen.
Konjunkturen på väg in i en mognare fas med stigande kostnadstryck
Världsekonomin, som vuxit snabbt de senaste åren, börjar nu gå in i en fas med mer dämpad BNP-tillväxt, vilket är i linje med Riksbankens tidigare prognoser. Kostnadstrycket stiger gradvis i omvärlden och penningpolitiken rör sig i en mindre expansiv riktning. Osäkerheten kring den globala konjunkturutvecklingen är dock fortsatt stor, inte minst när det gäller effekterna av Brexit och handelskonflikten mellan USA och flera andra länder.
Den svenska konjunkturen är fortsatt stark, även om BNP-tillväxten och inflationen blivit svagare än väntat. Sysselsättningsgraden är historiskt hög, företagen rapporterar stor brist på arbetskraft och kostnadstrycket stiger. Den starka konjunkturen har bidragit till att inflationen stigit gradvis sedan 2014 och legat kring inflationsmålets 2 procent de senaste åren.
Fortsatt goda förutsättningar för inflation nära 2 procent
Trots att inflationen blivit lägre än väntat är förutsättningarna fortsatt goda för att inflationen ska vara kvar nära målet även framöver. I takt med att inflationen och inflationsförväntningarna har etablerats kring 2 procent har behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något. Direktionen har därför beslutat att höja reporäntan från −0,50 procent till −0,25 procent. Inflationsprognosen bygger på att den penningpolitiska stimulansen minskas långsamt.
Penningpolitiken behöver gå försiktigt fram
Det är viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna. Med en reporänta på −0,25 procent är penningpolitiken alltjämt expansiv och ger därmed även fortsättningsvis stöd åt konjunkturen. Takten i räntehöjningarna framöver kommer att anpassas efter hur konjunktur- och inflationsutsikterna utvecklas. Att inflationen blivit lägre än väntat den senaste tiden illustrerar att styrkan i inflationstrycket är osäker. Prognosen för reporäntan indikerar därför att nästa höjning av reporäntan sannolikt sker under andra halvåret 2019. Därefter indikerar prognosen ungefär två höjningar per år med 0,25 procentenheter vid varje tillfälle. Återinvesteringarna av förfall och kupongbetalningar i statsobligationsportföljen fortsätter tillsvidare.
Viktigt med åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning
Det låga ränteläget bidrar till att öka de risker som är kopplade till hushållens höga och stigande skuldsättning. Samtidigt kvarstår de grundläggande orsakerna till att skuldsättningen blivit hög. För att utvecklingen i svensk ekonomi ska bli långsiktigt hållbar är det angeläget att åtgärder vidtas inom bostadspolitiken och skattepolitiken och att makrotillsynen utformas på ett ändamålsenligt sätt.
Källa: Riksbanken
