Med sina 85 meter och 18 våningar kommer Mjöstornet vid Norges största insjö Mjösa att bli världens högsta moderna träbyggnad. Den kommer också att bli den hittills vackrast placerade större träbyggnaden. Omgivningarna är storslagna, utsikten från översta våningen magnifik och omedelbart när besökaren kommer till Brumunddal, hamnar byggnaden i blickfånget.
Enligt Moelven som levererat byggsystemet är tekniken är redan i dag redo för höjder upp emot 150 meter och då närmar vi oss höjden för Kaknästornet i Stockholm från 1967 med sina 155 meter.
Det finns anhängare till den moderna träbyggnadstekniken som reser tvivel om den nu pågående globala ”tävlingen” om vem som bygger det högsta trähuset. Det finns mer ”intressanta” marknadsnischer, sägs det. Debatten fortsätter säkert, men det råder väl inget tvivel om vad Eiffeltornet i Paris från världsutställningen 1889 kom att betyda för stålbyggnadstekniken i världen? Var det inte i själva verket det som banade vägen för skyskraporna och berömda stadsdelar som Manhattan i New York?
Internationella besökare ser Gardermoen först
På samma sätt visade Gardermoens flygplats (1997-98) utanför Oslo limträteknikens fantastiska möjligheter. Med de 440 meter långa, 4,2 meter höga limträbalkarna i takkonstruktionen för den internationella flygplatsen visade Norge direkt för besökare från när och fjärran vart utvecklingen kunde ta vägen i framtiden.
Detta ”showroom” för ett ytterligare strategiskt steg mot mer klimatvänligt byggande, hade egentligen startat redan ett par år tidigare, vid vinter-OS 1994 i Lillehammer uppfördes alla större hallbyggnader – med skridskoarenan Vikingaskeppet i Hamar som juvelen i kronan – med moderna träkonstruktioner.
Mjöstornet, i Brumunddal, är resultatet av en vision från Arthur Buchardt och hans son Anders Buchardt från företaget AB Invest AS och initiativtagarna har också sin bakgrund här. När tornet invigs den 1 mars 2019 att bli 18 våningar högt och få en total höjd på 85 meter. I tornet kommer det att finnas bostäder, hotell, kontor, gemensamma utrymmen och en restaurang. Därtill en modern simanläggning i en anslutande byggnad.
Och antalet besökare har varit stort – både från Norden men också från övriga världen.
– Ja besöken har varit väldigt många, säger Endre Persen, koncerndirektör HMS och kommunikation hos Hent AS, huvudentreprenör för projektet. Och vi har haft reportage i etermedier i USA, Frankrike och Kina bland annat. Att se träbyggandet som en möjlig lösning på byggnadsverksamhetens klimatproblem, har utan tvekan fått ett genombrott efter Parisavtalet 2015.
Parisavtalet sätter fossilfria lösningar i fokus
Avtalet som träffades i den franska huvudstaden innebär ju som bekant att nästan 200 länder samlats kring en klimatstrategi med avsikten att hålla jordklotets temperaturökning på en nivå som inte överstiger 1,5 grader för att förhindra de mest förödande effekterna av den globala uppvärmningen.
Den globala ekonomin kommer kräva en uppskattad infrastrukturinvestering på 89 biljoner dollar i städer, energi och markanvändning under de kommande 15 åren. För att klara utmaningen måste investeringar gå till koldioxidsnåla snarare än klimatförstörande satsningar. investeringar i sektorer som nu efter Paris kommer att bli förlustaffärer, som till exempel sektorer som är starkt beroende av fossila bränslen. Den befintliga byggverksamheten för stadsbyggande är utan tvekan en sådan sektor – och som kommer att kräva förändringar.
– Ja en av de utvecklingslinjerna handlar definitivt om träbyggnader i stället för traditionella stål- och betongbyggnader, säger Endre Persen. Vad vi i de nordiska länderna genomfört de senaste två decennierna är att visa att träbyggande inom väldigt många fler byggnadstyper än vi kanske ens själva trodde när allt började.
Exemplen på träbyggnader blir allt fler
Ja så ser det ut; det finns flygplatser, flygledartorn, drivmedelsstationer, bandy- och hockeyarenor, fotbollsläktare, handelscentra, skolor, hotell, industribyggnader och vadduvill., Allt detta – och mycket mer – finns i dag i de nordiska länderna för var och en som vill besöka dem. Träbyggnadsutvecklingen är på många sätt den mest spännande och mest seriösa framtidssatsning som byggsektorn – även ur ett globalt perspektiv visat upp de senaste decennierna. Och det är de nordiska länderna som går före och visar vägen.
– Och som toppen på denna utveckling just nu har vi Mjöstornet i Norge, Wood City i Helsingfors i Finland och Europas första moderna Trästad i Växjö, Sverige, säger Endre Persen. Nu vet vi att det byggs mycket i trä i USA och även i Storbritannien, men också i centraleuropa i länder som Österrike, Schweiz och Italien. Och i Holland – trots att landet som bekant inte har så mycket skog. I Nederländerna har klimatfrågan varit drivande bakom utvecklingen redan från start.
Mjöstornet är närproducerat
För besökaren är utsikten från Mjöstornets högsta topp hisnande. Och det finns fler ”miljöaspekter” i projektet än kollagring och förnybar råvara från de lokala skogarna i trakterna av Brumunddal, som ligger cirka 90 minuters tågfärd från Oslo. Endre Persen konstaterar att det skapas arbetstillfällen runt om i regionen.
Mjöstornet är en del av en större satsning på Brumundal som attraktiv ort att bo och leva i. Det är också ett faktum att Moelven Limtre AS, som är en underentreprenör och stomleverantör, står för träkonstruktionen och deras fabrik ligger cirka tre mil från bygget. Träkonstruktionerna är byggda av gran från skogar i området. Arkitekterna som svarar för det magnifika ”träuttrycket” i hela projektet är Voll Arkitekter AS.
Fasaden består av prefab där det största väggelementet mäter cirka 14 meter. Fasaden har ännu kortare transportsträcka än konstruktionen – den tillverkas i själva verket på andra vägen (!) av Ringsaker Vegg– og Takelementer AS.
– Fokus har varit att kort och gott använda närproducerat. När vi använder en förnybar råvara från naturens eget kretslopp – trä – så är det viktigt att vara konsekvent och tänka hållbarhet fullt ut, avslutar Endre Persen.
Bild: Voll Arkitekter
Av Niclas Svensson
