När en helt ny stadsdel i centrala Malmö ska gestaltas saknas varken visioner eller utmaningar. Den största av dem blir att skapa liv mellan husen.
– Det här är en historisk plats för Malmöiterna. Många av de gamla byggnaderna är tyvärr borta idag. Men detta är vad vi har kvar och bara det är ju helt fantastiskt, säger Hanne Birk, som är utvecklingschef för Malmös nyaste stadsdel, Varvsstaden.
Granne med stadens äldsta och mest centrala delar breder 180 000 kvadratmeter historisk industrimark ut sig, en gång en del av det enorma Kockumsvarvet. Men sedan båttillverkningen upphörde 1998 och Malmös främsta landmärke, Kockumskranen, såldes till Sydkorea har den havsnära platsen legat i dvala. Nu ska Hanne Birk och hennes team ge liv åt Varvsstaden, som binder samman Västra Hamnen med Malmös innerstad. 350 000 kvadratmeter bruttoarea ska husera 2500 lägenheter, en skola, hotell, restauranger, kontor och handel, i både nya byggnader och en handfull bevarade varvslokaler.
I det gamla Snickeriet har Varvsstaden AB, som bildats till lika delar av PEAB och Balder, sitt kontor. En av väggarna täcks av fotografier på vackra gamla detaljer från området och genom fabriksfönstren skymtas grävmaskiner i full aktivitet.
– Jag är så himla glad att få vara här. Gamla hus har en helt annan symbolik och berättelse i sig som inte nya har. Men jag är inte nostalgisk på det viset att man inte får röra vid det gamla, jag tycker istället att man ska anpassa det till de nya behoven, säger Hanne Birk.
Utmaningarna med att få gammalt och nytt att mötas i Varvsstaden är många. Först när hyresgäster hittats börjar man utveckla byggnaderna efter deras behov. Dessa ska både stämmas av med byggherren och Malmö Stad och ta hänsyn till byggnadernas K-märkningar, som innebär strikta antikvariska krav.
– Vissa av de här byggnaderna är enorma, så att få in nutidens funktioner och samtidigt fylla dagens BBR-krav, energikrav, behoven av bra ljus, värme, ventilation och akustik… Det är verkligen mycket svårt, konstaterar Hanne Birk.
Danskan, som är arkitekt i botten, har arbetat på byggherrens sida i 10 år och har också skrivit en bok om hur man arbetar med gamla landshus. Hon har en tydlig vision om vad Varvsstaden ska fylla för funktion i Malmö.
– Det största är att bevara något av den befintliga brokigheten, att det inte blir för polerat. Och att den nya arkitekturen blir effektiv och ekonomisk utan att bara bli till stora block som sluter sig runt sig själva. För det ger inte speciellt mycket till stadslivet. Den stora utmaningen blir egentligen livet mellan husen, konstaterar hon.
För att skapa liv i stadsdelen utvecklar man bland annat den kajkant som löper hela vägen runt Varvsstaden. Öppna bottenvåningar i närliggande byggnader kan husera restauranger och kaféer med uteserveringar mot kajen. Trappor och bryggor på vattnet bjuder in till att fiska eller slå sig ner med en kaffe. Just tillgängligheten för alla är en hjärtefråga för Hanne Birk, som också hoppas att Malmö Stad ska vilja förlägga kulturverksamheter hit.
– Blir allt kontor så får minimalt med människor möta den skatt som finns här. Vi vill att stadslivet ska tränga in i byggnaderna medan livet i husen tränger ut i staden. Det kommer att påverka Malmö väldigt mycket. Det ligger en historia här som väldigt många människor fortfarande har anknytning till. Man ska också känna att det här är ett gammalt varv, konstaterar hon.
För att uppnå den känslan förbinder sig Varvsstaden till att i största möjliga mån återanvända existerande material från platsen, som gamla beläggningar eller övergivna maskindelar. Samtidigt dokumenterar man hela tiden med bilder och film, som taggas med koordinater så att man i framtiden kan se exakt hur olika platser sett ut.
Fem år efter projektstart har Varvsstaden flera företag som är intresserade av att flytta in i de
gamla byggnaderna. Först ut är lägenhetshotellet Forenom Malmö som väntas öppna upp portarna i november nästa år i den gamla Administrationsbyggnaden, medan en ännu inte offentliggjord gäst ska flytta in i Magasin 211. Men tills att hela Varvsstaden är färdig väntas det dröja. 20 år, närmare bestämt.
– Här finns ingenting, så det är en lång process. Det ska skapas vägar, ledningar ska ner i marken, vi ska kopplas till systemet. Men jag kan tycka att det kan finnas en kraft i att saker tar tid. Om vi bygger nya kvarter som poppar upp på ett par år så blir det de här boxarna som ser likadana ut. Generationer ändrar sig, våra barn kanske vill bo på ett annat sätt. Så hoppet i att det tar lite tid är ju att platsen får lite mer karaktär, blir lite mer ojämn och mer intressant, menar Hanne Birk.
När projektet Varvsstaden är färdigställt är hon pensionerad. Men när hon en dag om tjugo år vandrar genom Malmös yngsta stadsdel vet Hanne Birk vad hon vill se:
– Bara en hel massa människor som vistas här och mår jäkligt bra. Det finns supermånga fina projekt och flott arkitektur i dag, men många av de platserna är väldigt döda. De gamla byggnaderna har ett liv i sig, en identitet. Och det kommer förhoppningsvis att bidra till att Malmö blir en ännu mer intressant stad.
På bilden:
Hanne Birk är utvecklingschef för Malmös nyaste stadsdel, Varvsstaden.
Text och foto: Eva Paulsen
