Många av Sveriges miljonprogramsområden är slitna och har ett skamfilat rykte. Men det går att förvandla dem till attraktiva bostäder, med vinst för både boende och fastighetsägare samtidigt som området blir bättre ur ett hållbarhetsperspektiv.
Det visar projektet Skarpan i Linköping.
I Sverige finns ett stort antal miljonprogramsområden, som byggdes under 1960- och 70-talen när det var stor efterfrågan på bostäder.
Ett av dessa områden är Skarpan i Linköping, naturnära beläget strax söder om staden.
När området byggdes 1965 var det ett välplanerat och genomtänkt bostadsprojekt, men 50 år har satt sina spår i hus och lägenheter med både slitage och en del vattenskador.
Här har Riksbyggen tagit sig an utmaningen att förändra området och husen – från miljonprogram med dess rykte till attraktiva bostäder för framtiden. Under åtta år har man varsamt renoverat de 282 ursprungliga lägenheterna.
Arbetet har gjorts med utgångspunkt i en kulturhistorisk inventering och intervjuer med de boende i området. Unika detaljer som träinslag i dörrarna, perstorpsbänkar och glasdetaljer i köket har bevarats.
Samtidigt har lägenheterna fått en höjd standard med nya ytskikt, vitvaror och en helrenovering av badrummen.
Fastigheterna har energioptimerats och området har förtätats med 150 nya lägenheter på ett nytt fjärde våningsplan, något som har bidragit till en stark monetär vinning i projektet. Detta då fastighetsägaren redan ägde marken och inte behövde kalkylera för markkostnader, och då all infrastruktur i form av gator och ledningar redan fanns på plats.
Genom det extra våningsplanet kunde man tillföra 30 procent mer lägenheter utan att ta någon ny mark i anspråk.
Resultatet blev helrenoverade lägenheter för de boende, ett höjt värde på hela området och fler lägenheter i kommunen.
– Det som gör Skarpan-projektet unikt är att vi har lyckats genomföra allt detta framgångsrikt ur ett boende-, kommun- och ägarperspektiv, säger Michael Porath, kommunens dåvarande projektledare.
Även den sociala trivseln och hållbarheten har varit viktiga frågor, därför har området fått nya hissar och både gårdar och gångvägar har rustats upp.
– Skarpan är ett bra exempel på hur Riksbyggen som en långsiktig samhällsutvecklare både kan utveckla boendemiljön, tillföra fler bostäder samt göra bostadsområdet mer hållbart ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, säger Leif Linde, vd på Riksbyggen.
Dialogen med de boende har varit viktig under arbetet. Tomma befintliga lägenheter användes som temporära boenden under renoveringen och på så sätt kunde Skarpans invånare bo kvar i sitt område.
Man erbjöd också hyresgästerna att byta till en annan lägenhet eller storlek inom Skarpan för att lösa naturliga flyttbehov. De boende kunde följa renoveringen i området på nära håll, och komma hem till nya och moderna lägenheter. Området invigdes officiellt i slutet av augusti.
– Det bästa av allt var att få komma hem till min lägenhet. Det var nästan en overklig känsla. Det var ju samma lägenhet, men allt var nytt och fräscht. De har verkligen lyckats behålla allt som var bra och gett området ett riktigt lyft, säger Helena Ahlvar Klingenström som har bott i Skarpan i 15 år.
Källa: Riksbyggen
