Sverige växer snabbare än någonsin och den svenska välfärden står inför stora utmaningar de kommande tio åren, inte minst inom förskola och skola.
Enligt SKLs senaste rapport behövs det byggas 1 100 förskolor och skolor till år 2021, samtidigt som de befintliga skolorna är i stort behov av renovering och upprustning. Detta kommer kräva stora investeringar. Enligt Kommuninvest ska det investeras 75 miljarder i skolor och förskolor fram till 2020. Ny kartläggning från KTH visar att kommunernas kostnadskalkyl ofta avviker från de faktiska kostnaderna.
– Det är många kommuner som verkar bestämma sin investeringsbudget på måfå, inte utifrån kompetens inom området eller faktiska siffror. Därför är det inte konstigt att budgeten så ofta spräcks under byggprocessens gång, säger Anders Hellström, Forskningsingenjör på KTH som stöttat de KTH-studenter på Fastighet & Finans som gjort kartläggningen.
Kartläggningen som presenterades under Almedalsveckan i Visby visar att faktiskt utfall avviker från kommunens investeringsbudget med i genomsnitt 17,1 % vid likaviktade kommuner.
– Oavsett om kommunernas skolinvesteringar blir dyrare eller billigare än budget uppstår onödiga kostnader. Dyrare projekt kan leda till undanträngning av annan kommunal verksamhet och höjda skatter för kommuninvånarna i en förlängning. Även lägre utfall än väntat kan tränga undan annan verksamhet och leda till ökade kapitalkostnader då man måste öronmärka skattemedel eller upplåna kapital, säger August Isacsson, en av KTH-studenterna på Fastighet & Finans.
Så kan kommunerna bättre kalkylera för framtida skolkostnader
KTH:s kartläggning visar att större kommuner med stora byggprojekt kalkylerar mer rättvisande än vad mindre kommuner för mindre skolor gör. Brist på erfarenhet av att bygga skolor är således en anledning till missvisande kalkyler och budgetar. Elevantalsförändringar, brist på kompetens och personal samt långa byggprocesser är andra orsaker.
För att förbättra kommunernas möjlighet till att investeringsbudgeten också motsvarar det faktiska utfallet föreslår kommunerna själva bättre förstudier och prognoser, mer effektiva processer och system, att man benchmarkar och samordnar med andra kommuner samt att kommunen även utvärderar och jämför med andra kommuner när skolan väl står på plats.
En annan viktig aspekt som kommer bli nödvändig framöver är att ta fram flexibla skolbyggnader som minskar inlåsning och möjliggöra snabb lokalexpansion.
– Vi märker att kommunen ofta inte känner till sina egna parametrar för att göra en korrekt kalkyl. Det behövs en balans mellan permanenta byggnader och flyttbara byggnader som man kan bygga till eller ta bort efter behov. Elevantalet är svårt att förutse och det kan snabbt skifta genom det fria skolvalet. Tomma ytor kostar mycket. De skiftande platsbehoven gör att fler och fler kommuner går mot mer flexibla lösningar, säger Thomas Jansson, Sverigechef för Parmaco.
Ett exempel är Halmstad kommun där Parmaco just nu bygger en av Europas största flyttbara skolor. De båda skolorna rymmer tillsammans 900 elever, men med Parmacos lösningar kan byggnaden anpassas efter hur platsbehoven ser ut. På så sätt blir kommunen inte fast med en lösning utan kan bygga till eller ta bort delar och på så sätt vara kostnadseffektiva.
Om KTHS kartläggning
Kartläggningen har gjorts av studenter och forskare på KTH:s avdelning Fastighet & Finans på uppdrag av Parmaco under våren 2018. Data från 150 skolor från 36 olika kommuner spridda över hela landet har samlats in och kartlagts där man jämfört kommunernas investeringskalkyler med det faktiska utfallet. Drift och underhåll av skolorna har inte räknats med.
