I centrala Göteborg uppför Hedin Construction det nya kvarteret Smedjan No.26 åt utvecklaren 4D Gruppen. Här ska Tredje Långgatans industriella historia samspela med modern arkitektur, och för att få till det karaktäristiska gårdshuset krävs ett komplicerat glasmontage.
Totalt ska Ryds Glas föra upp 120 fönster med hjälp av en tornkran.
– Med sin centrala placering har projektet en ganska liten yta att röra sig på. Det i kombination med att fönstren är våningshöga gör att fönstren behöver föras upp med hjälp av en tornkran. Det är inget vanligt sätt att montera fönster på vilket gjort att vi fått ta fram en egen, unik lösning, berättar Gustaf Kjellbin, avdelningsansvarig för entreprenadprojekt hos Ryds Glas, och förklarar:
– På en tornkran finns det inget naturligt sätt att fästa fönster vilket gjorde att vi i stället fick fästa en sugklocka på kranen. Sugklockan behöver i sin tur kunna suga in glasen som väger upp till 300 kilo och nästa utmaning var att vi inte skulle kunna stå utanför och lossa på klockan. Detta eftersom det inte får plats något mer lyftverktyg från utsidan. För att lösa problemet har vi fått ta in en trådlös modul där sugklockan kan släppas via en kontroll, och själva infästningen utförs i sin tur från två montörer på insidan.
Säkerheten först
Av fönstren som Ryds Glas monterar kommer 90 direkt från Svalson medan resterande 30 levereras via Ryds Glas underleverantör Sunparadise. De 30 sistnämnda är lutande takpartier som sitter på de två översta våningarna.
För att lyckas med utmaningen har Ryds Glas gått igenom en lång och noggrann förberedelse och det har gjorts en bred utredning kring både sugklockor och specifika glaspartier.
– Utöver att hitta något som vi både kunde lyfta med, som var trådlöst och som orkade med all vikt var ett stort fokus säkerhetsaspekten. När man lyfter glas är det viktigt att se till att området under är avspärrat och det är minst lika viktigt att se till så montörerna på insidan kan arbeta säkert. Därför är båda säkrade via sele. Säkerheten vill man aldrig tumma på, avslutar Gustaf Kjellbin.
