Antalet utstationerade personer i Sverige fortsätter att öka. Över 74 000 anställda som skickades till Sverige för att arbeta anmäldes till Arbetsmiljöverkets register förra året. Två tredjedelar av dem jobbade inom bygg- eller tillverkningsindustrin.
Anställda som på uppdrag av utländska arbetsgivare skickas till Sverige för att jobba här en begränsad tid ska anmälas till Arbetsmiljöverket som utstationerad arbetskraft. När pandemin slog till 2020 minskade antalet utstationerade till cirka 40 000 personer. Sedan dess har siffran ökat varje år och den trenden fortsatte även 2023. Över 74 000 personer anmäldes förra året, omkring 4 000 fler än 2022.
− Vi på Arbetsmiljöverket har blivit bättre på att kontrollera och ställa frågor om utstationering, vilket kan ha lett till en ökad anmälningsbenägenhet. Dessutom ser vi ett ökat behov av framför allt kvalificerad arbetskraft, till exempel inom de stora industrisatsningarna i norra Sverige, säger Robert Scarlini, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll.
Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft
En av de branscher där antalet utstationerade ökade mest var tillverkningsindustrin. Cirka 25 procent av alla utstationerade förra året arbetade inom tillverkningsindustrin. Där märktes en tydlig ökning av kvalificerad arbetskraft, till exempel inom industrinäringen i norr.
Byggindustrin var återigen den bransch som hade klart flest utstationerade arbetstagare, omkring 32 500 förra året, vilket innebär nästan 45 procent av alla utstationerade. Det är dock en minskning med knappt 1 000 arbetstagare jämfört med 2022.
− Det hänger sannolikt ihop med konjunkturläget och minskat bostadsbyggande. Minskningen är dock inte så stor som vi hade trott, vilket bland annat beror på en ökning av kvalificerad arbetskraft som kanske snarare arbetar med att bygga infrastruktur än bostäder, fortsätter Robert Scarlini.
Litauen minskade för första gången
Polen var precis som 2022 det land som anmälde flest utstationerade förra året, omkring 12 000. Därefter kom Tyskland, Litauen, Thailand och Indien.
För första gången sedan registret upprättades 2013 minskade antalet arbetstagare som skickades från Litauen, något som sannolikt beror på minskad efterfrågan i byggbranschen.
Storstäderna och Norrland dominerar
På länsnivå ökade antalet utstationerade arbetstagare med cirka 20 procent i Västra Götaland, vilket hänger samman med komplexa byggprojekt som kräver specialiserad arbetskraft. De sju län som hade flest utstationerade var i fallande ordning Stockholm, Västra Götaland, Västerbotten, Skåne, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg.
Reglerna om utstationering vilar på EU-direktivet om utstationering av arbetstagare. Syftet är att dels stärka utstationerades rättigheter, dels underlätta för gränsöverskridande arbete och bidra till att säkerställa den fria rörligheten och möjligheten för företag att erbjuda sina tjänster utomlands.
När en utstationering anmäls till utstationeringsregistret blir den synlig för Arbetsmiljöverket, andra myndigheter och parterna på arbetsmarknaden, vilket möjliggör kontroll av att regler och villkor följs så att ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet.
– Företag ska inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar, därför är det också viktigt att alla utstationerade anmäls. Tyvärr kan vi se att reglerna om utstationering inte alltid efterlevs, avslutar Robert Scarlini.
