8 av 10 bostadsägare anser att Riksbanken bör sänka räntan redan i maj. Av dem anger dock endast 16 procent att de bör göra det för att räntekostnaderna blivit för höga. De främsta skälen anges i stället vara oro för fördjupad lågkonjunktur och att inflationsmålet har nåtts. Samtidigt som oron för höga räntekostnader verkar vara begränsad, uppger relativt många hushåll att de kommer att behöva använda sparmedel till räntebetalningarna i sommar. På frågan vad de skulle göra vid en räntesänkning svarar de flesta att de skulle spara pengarna.
SBAB har i sin halvårsvis återkommande undersökning Boägartempen låtit fråga 1 000 personer som äger sitt boende, om hur de ser på sin ekonomi och vad de tror om räntan framöver. Av den senaste undersökningen framgår att 8 av 10 bostadsägare tycker att Riksbanken borde sänka styrräntan i samband med sitt möte i början av maj.
Bland de som svarat att räntan borde sänkas i maj uppger nästan 4 av 10 att den borde sänkas för att de är rädda för att lågkonjunkturen annars fördjupas med stigande arbetslöshet som följd. En lika stor andel uppger att Riksbanken borde sänka räntan för att de tror att vi har nått, eller snart når, inflationsmålet. Endast 16 procent tycker att Riksbanken främst borde sänka räntan för att räntekostnaderna är höga.
– Bostadsägarnas besked är tydligt: Riksbanken bör sänka räntan i maj. Skälet anges dock inte vara det som man kanske lite fördomsfullt skulle kunna tro, nämligen att man vill se lägre räntekostnader för egen del utan för att de tror att det vore bäst för svensk ekonomi i stort, eller mer precist för att motverka ökad arbetslöshet och för låg inflation, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
2 av 10 bostadsägare tycker samtidigt inte att räntan borde sänkas i maj. De främsta skälen är att man är rädd att det skulle bidra till ökad inflation, vilket 36 procent svarar, samt att man är rädd att det skulle leda till en svagare krona, vilket 31 procent uppger. En fjärdedel av dem som inte tycker att styrräntan borde sänkas i maj gör det för att de tror att det skulle leda till ökad skuldsättning bland hushållen.
Skillnad på vad man tycker att Riksbanken ska göra och vad man faktiskt tror att den gör
På frågan vad man tror att Riksbanken faktiskt kommer att göra, tror 9 av 10 bostadsägare att styrräntan kommer att sänkas i år. 4 av 10 tror att Riksbanken kommer att sänka i samband med mötet i maj. Ytterligare 3 av 10 tror att det kommer att ske i juni. Den återstående delen tror att det kommer att ske i augusti eller senare i höst (se diagram 1).
– Det är stor skillnad mellan vad man tycker att Riksbanken borde göra och vad man tror att de kommer att göra. 8 av 10 tycker att räntan borde sänkas i maj men bara hälften så många tror att det kommer att ske då. Samtidigt är det fortfarande fler som tror på en första räntesänkning redan i maj än som tror att det dröjer till juni. Sammantaget är det tydligt att en övervägande majoritet ändå förväntar sig en räntesänkning lagom till semestern, fortsätter Linda Hasselvik.
En stor majoritet skulle spara pengarna som frigörs vid en räntesänkning
Om räntan sänks och man får lägre räntekostnader uppger cirka 70 procent att de skulle spara de pengarna. Ytterligare 16 procent skulle använda dem för att amortera. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion.
– Bostadsägarna tycks ha dragit lärdom av de senaste åren som för många varit väldigt tuffa rent ekonomiskt. Om räntekostnaderna nu minskar så är det sparande och amortering som står i fokus, inte ökad konsumtion. Det har i debatten argumenterats för att en sänkt ränta, eller stora förväntningar om sänkt ränta, skulle leda till ökad konsumtion. Den hypotesen ger vår undersökning inget starkt stöd för, konstarerar Linda Hasselvik.
Många behöver ta av sparpengar för att betala ränteutgifterna i sommar
Det är fler bostadsägare som upplever att deras ekonomi är sämre idag jämfört med för sex månader sedan, än vad som upplever att deras ekonomi blivit bättre under samma period. En fjärdedel av bostadsägarna är oroliga över att de inte kommer att klara sina månatliga utgifter.
En ungefär lika stor andel uppger också att de kommer eller kanske kommer att behöva använda sina sparpengar för att kunna betala boräntorna i sommar. Andelen som oroas över sin ekonomi och som svarar att de kommer eller kanske kommer att behöva ta av sparpengarna för att betala räntorna i sommar är påtagligt större hos kvinnor än män, men även hos åldersgruppen 18–34 år jämfört med bland de som är äldre.
– Trots att en övervägande majoritet tror på sänkt styrränta före semestern tror 1 av 4 att de kommer eller kanske kommer att behöva ta av sparpengarna för att betala räntorna i sommar. Det tyder på att utgångspunkten idag rent ekonomiskt är så pass tuff för många att en mindre sänkning inte är tillräckligt för att minska oron här och nu. Det tyder också på realistiska förväntningar och att man är införstådd med att en räntesänkning på till exempel 25 punkter inte kommer att ge vare sig en direkt eller en markant skillnad i plånboken. Man måste också komma ihåg att det inte bara är den stora ränteuppgången som påverkat hushållens ekonomi negativt, utan också att en lång tid av hög inflation har urholkat hushållens reala disponibla inkomster och köpkraft, avslutar Linda Hasselvik.
