Som ett led i arbetet med att förbättra samordningen och bidra till mer enhetliga processer inom analys och mätning av radon arrangerade IAEA nyligen en workshop i Sarajevo. I egenskap av expert på radonmätning medverkade svenska Radonovas José-Luis Gutiérrez Villanueva. Som en av Europas ledande experter på området har vi ställt några frågor till José-Luis.
Varför är en workshop av det här slaget betydelsefull?
Mötet är ett viktigt forum där studier och erfarenheter från enskilda länder kan delas av fler. Det är också en viktig mötesplats för de länder som inte är medlemmar i EU och omfattas av EURATOM BSS men däremot är med och omfattas av IAEA BSS. IAEA:s workshop ger oss i det avseendet en bred och bra plattform för kunskapsutbyte.
På vilket sätt är det viktigt att ha ett internationellt perspektiv på radonfrågan?
Genom att belysa det här ur ett globalt perspektiv går det att se skillnaderna i hur olika länder hanterar problemet med radon. Trots att det finns internationella riktlinjer och regelverk är det tydligt att det finns stora skillnader i arbetet och olika länders radonprogram. Ett möte av det här slaget bidrar till kunskapsutbyte och en gemensam förståelse för hur arbetet kan bedrivas på bästa sätt. I det här fallet har vi haft ett särskilt fokus på hur databaser och analys av statistik från olika undersökningar kan användas.
Vad skulle du säga är den största utmaningen om man ser på radon som ett globalt problem?
En av de större utmaningarna är hur vi kommunicerar i frågor som rör radon i allmänhet och risker i synnerhet. Olikheterna när det gäller prioriteringar och bedömningen av riskområden är ett exempel. Här kan olika länder göra olika riskbedömningar och klassificeringar, trots att de geologiska förutsättningarna i princip är desamma.
