Med hjälp av bland annat BASTA och andra framsynta initiativ är vi på väg mot det giftfria byggandet. Fortfarande förekommer dock i pressen negativa rubriker med anledning av byggskador, ohälsa och felaktigt valda material och produkter.
Sussi Wetterlin som är vd i BASTA frågade inledningsvis om det är så här mörkt som det kan verka av rubrikerna att döma. Vi har verkligen kommit en bra bit på väg, men det finns givetvis förbättringspotentialer. Kunskapsluckor ska fångas upp. Det är exempelvis svårt att få fram information om sammansatta produkter och vi måste jobba mer med spårbarhet.
Det är väldigt positivt att många aktörer har höga ambitioner och ställer konsekventa krav. Giftfria material är inte minst viktiga för återvinning och återbruk när material ska cirkulera i stället för att som hittills utgöra ett linjärt flöde.
Det är också välkommet att internationella företag är delaktiga i arbetet för ett giftfritt byggande. Många företag ser Sverige som ett föregångsland. Sussi Wetterlin hänvisade också till de många goda initiativ som nu tas inom branschen.
Öka takten!
Malin Kotake från Trafikverket berättade om ett av dessa initiativ, nämligen projektet ”Öka takten – kemikalieinformation nu!” som genomförs tillsammans med Boverket och Kemikalieinspektionen. Den övergripande tanken är att information används för rätt produktval och substitution, som ger ett giftfritt byggande. Detta är förutsättningar för resurseffektiva kretslopp och cirkulär ekonomi.
Hindren för att göra rätt består av kunskapsbrist om kemiskt innehåll, dålig spårbarhet och artikelidentitet, olika bedömningssystem att förhålla sig till (BASTA etc.), komplexa leverantörskedjor med mera.
Inom projektet ”Öka takten – kemikalieinformation nu!” har man byggt en plattform med fakta (bland annat lagstiftning och regler), vägledning och goda exempel.
– Att ta fasta på vad som är bra och lära av varandra är en framgångsfaktor, menade Malin Kotake.
Projektet har bland annat genomfört workshops och en remissrunda. Plattformen lanseras tillsammans med en rapport i januari. Plattformen får ett användarvänligt gränssnitt där man hämtar information och lägger till goda exempel. Den blir ett verktyg för både beställare, entreprenörer, tillverkare och branschorganisationer. Plattformen kommer successivt att vidareutvecklas efter användarnas synpunkter.
– Även våra klimatmål är beroende av att byggprodukterna är giftfria och att hantering inklusive cirkulering fungerar. Takten inom lagstiftningen måste öka och här väntar vi på Bryssel, men behöver samtidigt öka takten i de frivilliga initiativen, avslutade Malin Kotake.
Digitala flöden
Maria Ahlm från IVL talade under rubriken ”Digitala flöden av miljöinformation – vilka nya samverkansformer och affärsmodeller kan digitaliseringen skapa”. Är bygg- och fastighetsbranschen de som är sämst i samhället på digitalisering, eller har man kommit en bit på väg? Digitaliseringen inom flera andra områden gör oss kräsna, när det gäller tillgången på information och även möjligheten att ge feedback på den. Det finns flera goda exempel även i byggbranschen, men betydligt mer samordning behövs för ett digitalt flöde.
Nyligen har IVL startat projektet ”Nya affärsmodeller kopplade till ett obrutet digitalt flöde av miljöinformation” som finansieras av Smart Built Environment. I ett tidigare projekt kartlades hur flödet ser ut idag – i ett byggprojekt – från materialleverantör och ända till fastighetsägare. Slutsatserna blev bland annat att informationens detaljgrad varierar under byggprocessen (projektering, inköp, produktion etc.) Många informationsflöden är enkelriktade och flertalet bara analoga, i den bemärkelsen att pdf-filer mailas fram och tillbaka. Var och en av parterna i en byggprocess tycker att de jobbar bra digitalt, men de sitter i var sitt system, utan digital koppling mellan olika system, vilket är en förutsättning för att kunna skapa ett obrutet digitalt flöde.
IVL-projektet som ska redovisas i augusti 2019 har formulerat klara målsättningar: ”i framtiden nyttjar byggbranschen digitaliseringens möjligheter för att utveckla tillförlitliga, användbara och användarvänliga lösningar för ett obrutet digitalt flöde av miljöinformation som bidrar till att:
- Miljöinformation blir en integrerad del i affärsprocessen
- Det blir lättare att ta miljömässiga beslut i byggprocessen
- Andelen miljöfarliga ämnen i fastigheter kontinuerligt minskar
- Det utvecklas nyckeltal som gör att man kan mäta, följa upp och se resultat av olika typer av åtgärder”
– Vi behöver sätta användaren och nyttan i fokus och där ska miljöinformation bli en integrerad del av affärsprocessen, menade Maria Ahlm.
Kvalitetssäkrad information
Magnus Tönne från Logiq/Finfo berättade om företagets tjänster för leverantörer av byggmaterial och andra aktörer i byggprocessen. Företaget tillhandahåller information om mer än 1,7 miljoner artiklar från fler än 400 leverantörer. Via Finfo-portalen går det att få fram bland annat säkerhetsdatablad, byggvarudeklaration, information från BASTA, monteringsanvisning och prestandadeklaration. Man har också med Sunda hus, Byggvarubedömningen och Svanen.
– Vi har ett digitalt flöde för ett giftfritt byggande, säger Magnus Tönne. Informationen kan användas av inköpare, men även entreprenörer som kan lägga in information i en Loggbok As Built. Det är viktigt att branschen har koll på sina material.
Mer cirkulärt
Idag talas allt mer om cirkulära flöden och cirkulär ekonomi, men hur ska det fungera i praktiken?
– Cirkulära flöden är idag en vision, sa Carina Loh Lindholm från IVL som arbetar med flera projekt som har fokus på återbruk och återvinning. Allt material ska tas tillvara i ett biologiskt eller tekniskt kretslopp. Men idag ger byggena upphov till enorma avfallsmängder, på 10 miljoner ton per år eller mer.
IVL har beräknat klimatlasten för åtta produkttyper: takabsorbenter, textilgolv, innerdörrar, glaspartier, besöksstolar, planteringskärl, kontorsstolar samt höj- och sänkbara skrivbord. Dessutom fördelades klimatlasten på olika faser: tillverkning, transport, avfallshantering och rekonditionering.
Kontorsmöbler går att rekonditionera och återanvända. Beräkning för ett exempelkontor med 170 anställda visade på besparingar av 2 miljoner kronor på möbelkontot, 60 ton lägre koldioxidutsläpp och 40 ton mindre avfall.
– Varför görs inte detta redan? frågade Carina Loh Lindholm. Det är inte gängse rutin. Att många aktörer är involverade i byggprocessen gör det svårt. De är vana att nya produkter alltid köps in. Inte förrän i rivningsskedet upptäcks återanvändbara inventarier och andra delar i byggnaden. Denna fråga ska väckas tidigare i processen och demontering av delar ska planeras.
IVL utvecklar en app som stöd för inventering av återanvändbart och för att kunna få ut byggprodukter och möbler på marknaden (se ccbuild.se Centrum för cirkulärt byggande). Att cirkulera byggdelar, produkter och material förutsätter hög kvalitet, spårbarhet och kännedom om kemiskt innehåll. För produkter som sätts på marknaden är det tänkbart att redovisa ett cirkularitetsindex som visar hur stor del återvunnet som finns i produkten.
IVL gör också tillsammans med projektpartners studier av hur återanvändning av inredning och byggprodukter fungerar i ett antal verkliga projekt. Det handlar bland annat om glaspartier, undertak, dörrar, VVS-delar och möbler som rekonditioneras.
Extra hållbarhet
Otto Norling som är chief digital officer på STO – som säljer systemlösningar inom fasad, interiör & akustik, golv och betong – berättade om företagets hållbarhetsarbete och om några produkter som bidrar till hållbarhet, bland annat en färg som hämmar karbonatiseringen av betong och ger den längre livslängd och bionisk fasadfärg som gör att smuts följer med regnvattnet av väggen. Företaget levererar material som är lätta och enkla att jobba med, exempelvis tunnputs, och detta bidrar till både lägre materialåtgång, volymbesparing och bättre arbetsmiljö.
Användning av BIM och att ha koll på produkternas och byggnadernas hela livscykel är enligt Otto Norling nyckeln till ett hållbart byggande.
– Men det finns flera utmaningar. Den höga detaljeringsnivån som behövs gör modellerna datatunga. Många leverantörer saknar resurser och de kunskaper som behövs. Och vi som redan är med på tåget måste hänga med i snabba ändringar i regelverk. Hanteringen av olika miljöbedömningar är heller inte lätta, menade Otto Norling.
Det gör inte att företaget drar ner på sina ambitioner. STO ska tillhöra de ledande i hållbart byggande.
EPD mer än giftfri miljö
Sebastian Welling från IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar inom Sekretariatet på EPD International och gav ut en rapport om användningen av EPD. Förkortningen betyder Environmental Product Declaration. I en sådan visas miljöpåverkan från en produkt (eller tjänst) under hela dess livscykel. EPD är ett tredjepartsgranskat dokument som innehåller resultat av livscykelanalys, men även information om produkten, innehåll och flera miljöpåverkanskategorier. Helst ska dessa kvantifieras i siffror. Deklarationen ger därmed ytterligare information förutom det kemiska innehållet. EPD är användbart bland annat vid miljöcertifiering av byggnader.
EPD är öppet för alla produktkategorier och länder. Idag finns fler än 900 EPD:er publicerade på environdec.com (en EPD kan täcka många produkter) från 42 länder. Hela 55 procent av EPD:erna gäller byggprodukter.
Deklarationer och bedömningar
EPD är exempel på deklaration, precis som säkerhetsdatablad och byggvarudeklaration. Exempel på bedömningar är däremot BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda hus. Det är viktigt att skilja på deklarationer (enbart data) och bedömningar.
Just Byggvarudeklarationer har redan funnits i 28 år och är som en motsvarighet till kemikaliebranschens säkerhetsdatablad. Systemet eBVD ägs och utvecklas av eBVD i Norden AB, som är en samverkan mellan IVL och Byggmaterialindustrierna.
eBVD möjliggör en långtgående digitalisering och ett uppdaterat informationsflöde. Det gör också byggprodukterna spårbara över tid. Det som byggs nytt idag kommer att stå inför renovering om 30 – 50 år. Då bör man kunna ta fram data om vilka material som ingår och om dessa innebär hälso- och miljörisker. Helst ska det också gå att bedöma vad som kan återanvändas eller återvinnas. En Loggbok As Built kan vara grunden för sådana bedömningar.
eBVD 1.0 kommer att utvecklas vidare och ett utvecklingsråd i samhällsbyggnadssektorn har tillsatts för detta arbete.
En god bit på väg
Som en sammanfattning av BASTA-dagen kan sägas att branschen har kommit ett gott stycke på vägen när det gäller att deklarera och bedöma byggprodukter. Det är fortfarande många frågor kring företagens sekretess när det gäller exempelvis recept. I många fall behöver dock inte inköparen/användaren känna till det exakta innehållet, bedömningar och märkningar är i stället avgörande vid produktval.
Sedan har branschen mycket arbete framför sig för att digitalisera alla informationsflöden. BIM-konceptet med arbete i en modell under hela byggprocessen anses av många vara det bästa för full kontroll över processen och ett långsiktigt hållbart byggande.
