En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet, skriver Nytt från Svenskt Näringsliv.
”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver”, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman.
Miljöpartiets förre partisekreterare Anders Wallner presenterade idag ”Utredningen för hållbart arbetsliv över tid”. Det domineras av ett förslag om en så kallad utvecklingsledighet, vilket har stora likheter med det numera avskaffade friåret.
Förslaget innebär en möjlighet för personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden att vara lediga för bland annat studier och andra typer av fortbildning i upp till ett år.
Precis som med friåret är en förutsättning för möjligheten till ledighet att den anställde kan ersättas av en vikarie som arbetsgivaren godkänner. Vikarien ska vara inskriven vid den offentliga Arbetsförmedlingen.
Ersättningen är generös, inte minst om man jämför med andra som studerar, och motsvarar hela den ersättning som den ledige skulle få som arbetslös – men utan någon nedtrappning efter de första hundra dagarna. Enligt uppgifter till Ekot bedömer utredningen att vid stort intresse kommer systemet kosta över tio miljarder per år.
De erfarenheterna av friåret som finns är inte positiva. Enligt IFAU ledde det troligen till minskad sysselsättning och några positiva effekter i form av minskad sjukfrånvaro kunde inte beläggas. Det fanns heller inte heller något som tydde på att friårsledigheten gav höjd pensionsålder, snarare tvärtom, fortsätter Nytt från Svenskt Näringsliv.
