Nyheter

Ny produktionsanläggning för återvinning av schaktmassor

Under försommaren tog Peabs dotterbolag Swerock i bruk sin andra produktionsanläggning för återvinning av schaktmassor. Etableringen i Sundsvall är ytterligare ett steg i att erbjuda marknaden återvunnet grus- och bergmaterial och spara värdefulla naturresurser.

Genom en elektrifierad effektiv materialåtervinningsprocess kan ballastproducenten Swerock, som första aktör med två så kallade våtsiktar i Sverige, hantera överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt. Med den nya tekniken kan mängden schakt- eller överskottsmassor, som annars hade hamnat på deponi, minskas med cirka 80 procent. Swerock blir därmed unik i att årligen kunna förse en stor geografisk marknad med över 200 000 ton återvunnet grus- och bergmaterial, som samtidigt ersätter uttag av jungfruliga naturresurser. Den första våtsikten finns i produktion sedan 2017 i Malmö.

– Det här en viktig klimatfrämjande satsning som bidrar till hållbart byggande genom att förebygga uppkomsten av avfall och främja cirkulära flöden. Sundsvall har dessutom en optimal lokalisering för att ta ett ordentligt kliv inom cirkulärt byggande i norra Sverige. Korta och effektiva transporter av cirkulära materialflöden sänker både våra egna och våra kunders klimatavtryck, säger Johannes Pettersson, avdelningschef Swerock Recycling. 

En våtsikt bygger på en teknik där överskottsmassor bearbetas i olika steg genom sortering och andra separationssteg. Resultatet är återvunnen mineralisk ballast som säljs till bygg- och anläggningsmarknaden. Den del som inte går att återvinna hanteras via redan kända återvinningskedjor i enlighet med den av EU beslutade avfallstrappan som anger hur allt avfall ska hanteras.

Swerocks våtsiktar är viktiga i Peabs arbete med att nå de uppsatta miljömålen. 2040 ska koncernen ha 100 procent resurseffektiv verksamhet och 2045 ska verksamheten vara klimatneutral.

För den klimatfrämjande investeringen i våtsikten i Sundsvall har Swerock beviljats stöd från Naturvårdsverket via investeringsstödet Klimatklivet.