2021 är det 400 år sedan Göteborg grundades. Många av de byggnader och miljöer som på 1600-talet bidrog till stadens tillkomst och utveckling finns kvar. För att säkerställa att de bevaras och underhålls på ett hållbart sätt, går Statens fastighetsverk och Göteborgs Stad nu samman kring en femårig utvecklingsplan under namnet Den befästa staden Göteborg.
Planen, som bland annat ska leda till ökad kunskap och intresse för Göteborgs tillkomst och historia bland göteborgare, turister och företagare.
Samarbetet är unikt eftersom Göteborg är en så stor kommun. Utvecklingsplanen omfattar tio av Göteborgs mest kända och viktigaste historiska miljöer. Bland dessa finns Kronhuset, Vallgravsstråket, Stora Hamnkanalen, Skansen Kronan, Skansen Lejonet och Nya Älvsborgs fästning. Dessa miljöer förvaltas och utvecklas idag av Göteborgs Stad, genom Higab och flera förvaltningar samt av Statens fastighetsverk.
– Att alla berörda parter samlats i ett gemensamt och hållbart utvecklingsarbete kring våra besöksmål känns väldigt bra, säger Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör vid Statens fastighetsverk.
Utvecklingsplanen består av elva insatser. Tillsammans ska parterna bland annat ta fram och kommunicera en gemensam berättelse kring Den befästa staden Göteborg. Man ska även samordna och utveckla tillgängligheten till miljöerna och deras berättelser ur olika perspektiv.
– Göteborgs unika kulturmiljöer är en viktig del av stadens attraktivitet. Våra gemensamma insatser ska ge både besökare och göteborgare möjlighet att uppleva omistliga delar av Göteborgs historia och utveckla oss som kulturhistorisk destination, säger Camilla Nyman, VD för Göteborg & Co.
Ökade positiva samhällseffekter
Flera av de välkända kulturmiljöerna är redan idag populära besöksmål, mötesplatser och strövområden för både göteborgare och turister. Platserna skapar genom sin existens och sina verksamheter, många direkt och indirekt samhällseffekter för Göteborg, regionen och Sverige. Genom utvecklingsplanen ska de både synliggöras och tillvaratas. Men det finns också outnyttjad potential.
– Genom utvecklingsplanen kan kulturmiljöernas roll som nav och motorer i den lokala kulturturismen stärkas och Göteborgs attraktionskraft som kulturhistorisk destination utvecklas. Kulturmiljöerna kan i större omfattning utgöra en direkt reseanledning för både svenska och utländska turister att besöka Göteborg, säger Magnus Sigfusson, direktör område stadsutveckling Göteborgs Stad.
Utvecklingsplanen gäller till december 2022. Avsikten är sedan att förlänga samarbetet till 2032. Insatserna ska finansieras inom ramen för parternas befintliga verksamheter och i samverkan med berörda offentliga och privata aktörer.
Medverkande parter
Utvecklingsplanen Den befästa staden Göteborg har undertecknas idag av:
– Camilla Nyman, VD, Göteborg & Co. AB
– Anna Rosengren, förvaltningsdirektör, Göteborgs Kulturförvaltning
– Linda Nygren, förvaltningsdirektör, Göteborgs Park- och Naturförvaltning
– Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs Stadsbyggnadskontor
– Martin Öbo, fastighetsdirektör, Göteborgs Fastighetskontor
– Stefan Eglinger, trafikdirektör, Göteborgs Stads Trafikkontor
– Lars Björklund, tillförordnad VD, Higab AB
– Charlotta Andersson Lund, fastighetsdirektör, Statens fastighetsverk
De tio utvalda historiska miljöerna
Carolus Dux (bastion) – förvaltas av Higab
Kronhuset/-kvarteret (tyghus, verkstäder, kontor) – förvaltas av Higab
Nya Älvsborgs fästning (befästning) – förvaltas av Statens fastighetsverk
Otterhälleverken (bastioner) – förvaltas av Göteborgs Stad
Skansen Lejonet (skans) – förvaltas av Statens fastighetsverk
Skansen Kronan (skans) – förvaltas av Statens fastighetsverk
Stora Hamnkanalen (tidigare hamnfunktion) – förvaltas av Göteborgs Stad
Länsresidenset (residens) – förvaltas av Statens fastighetsverk
Vallgravsstråket (torg, bastionslämning) – förvaltas av Göteborgs Stad, Higab
Älvsborgs slott/Klippan (slott, fästning/handelsplats) – förvaltas av Higab, Länsstyrelsen.
På bilden:
Länsresidenset.
Foto: Bert Leandersson
