Den nya fastighetstaxeringen för bostadsrättsföreningar innebär ett tydligt trendbrott. Efter ett decennium av kraftiga uppgångar sjunker taxeringsvärdena nu med i genomsnitt 1,1 procent. Nedgången förklaras främst av sjunkande markvärden, där prisstatistik från 2023 visar på en betydande avmattning i efterfrågan på mark för nyproduktion och delvis som en eftersläpande effekt av pandemiåren och byggsektorns inbromsning.

Det här får konsekvenser för flera av de ekonomiskt mest betydelsefulla områdena i en bostadsrättsförening. Ett lägre taxeringsvärde kan påverka föreningens belåningsutrymme, vilket är särskilt relevant för de föreningar som står inför större renoveringar och investeringar. Utvecklingen påverkar också försäkringsnivåer, fastighetsskatten på lokaler och möjligheten att göra uppskrivningar av byggnad och mark. Även framtida tomträttsavgälder och bedömningen av om en förening klassas som äkta eller oäkta kan förändras.

Att taxeringsvärdena nu sjunker står i skarp kontrast till föregående taxering, då nivåerna steg med hela 26 procent.

– Det här är ett ovanligt tydligt trendbrott. När markvärdena faller får det direkta konsekvenser för föreningarnas ekonomiska flexibilitet. För vissa kan det påverka möjligheten att ta upp nya lån inför renoveringar eller andra investeringar. Det här är en situation som många inte behövt hantera tidigare, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo.

Markvärden ned – byggnadsvärden upp

Årets taxering visar en tydlig isärdragning mellan taxeringsvärdets två huvudkomponenter. Markvärdena sjunker med 10,8 procent, medan byggnadsvärdena ökar med 8,9 procent. Eftersom marken ofta utgör omkring hälften av taxeringsvärdet, och ännu mer i storstadsregioner, får nedgången stort genomslag. Den svaga markvärdeutvecklingen innebär också att ökningen av framtida tomträttsavgälder sannolikt dämpas, även om effekten kommer gradvis på grund av långa avtalstider.

– Vi går mot en mer normaliserad utveckling efter ett extremt decennium. Föreningarna kan förvänta sig ökade taxeringsvärden igen, men i betydligt lugnare takt. Det ger bättre förutsägbarhet och stabilare planeringshorisonter, särskilt för de föreningar som behöver fatta långsiktiga beslut om finansiering och underhåll, avslutar Jonas Gustavsson.