Byggbranschens rastvagnar har aldrig varit rökfria zoner i praktiken. Men medan cigarettpaketen försvunnit från fickan på de flesta yrkesarbetare, har snusdosan tagit över – och den senaste generationen byggjobbare byter i allt högre grad ut det bruna tobakssnuset mot vita nikotinpåsar.
Skiftet säger något om hur arbetsplatskultur, lagstiftning och produktutveckling samverkar i en bransch där kroppen är verktyget och riskerna påtagliga.
Rökningen som försvann från byggarbetsplatsen
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rökfria arbetsplatser var aldrig riktade specifikt mot byggbranschen, men få branscher påverkades så konkret. En byggarbetsplats är per definition en delad yta – ställningar, schakt, bodar – där passiv rökning är svår att undvika. När lagstiftningen skärptes successivt under 2000-talet och arbetsgivare fick ansvar för att ingen ofrivilligt utsätts för tobaksrök, blev cigaretten opraktisk på bygget.
Rastvagnarna, som enligt Byggnads riktlinjer ska rymma minst 3,4 kvadratmeter per person exklusive toalett, är trånga utrymmen där ventilationen sällan klarar av rök. Personalutrymmen på tillfälliga arbetsplatser regleras noggrant – daglig städning, brandvarnare, skilda omklädningsrum – men ingen föreskrift löser problemet med röklukt i en bod på tolv kvadrat. Resultatet blev förutsägbart: rökningen bland svenska män halverades mellan slutet av 1980-talet och 2024, och på byggarbetsplatsen gick det ännu snabbare.
Snuset tog över rollen som nikotinkälla, diskret nog att inte störa kollegorna och tillräckligt etablerat i den mansdominerade kulturen för att aldrig behöva försvaras.
Byggjobbarnas snushistorik i forskningen
Kopplingen mellan byggnadsarbetare och snus är inte bara anekdotisk. Karolinska Institutet genomförde en av de mest omfattande studierna på området genom att följa nästan 300 000 manliga byggnadsarbetare som besökte Bygghälsans kontroller mellan 1978 och 1992. Studien dokumenterade rök- och snusvanor i en yrkesgrupp där fysiskt arbete, utomhusmiljö och sociala normer skapade en specifik nikotinkultur.
Resultaten visade bland annat att snusare löpte fördubblad risk att drabbas av cancer i bukspottkörteln jämfört med tobaksfria – en datapunkt som fortfarande citeras i folkhälsodebatten. Men studien avslöjade också något annat: snusanvändningen var redan på 1980-talet markant högre bland byggnadsarbetare än i befolkningen i stort.
Det var inte cigaretten utan snusdosan som definierade nikotinkulturen på bygget. Den traditionen har inte brutits – den har förändrats i form. SCB:s senaste data visar att 22 procent av alla svenska män snusar dagligen 2024, men i fysiskt krävande yrkesgrupper där händerna behöver vara fria och pauserna korta ligger andelen troligen betydligt högre, även om exakt branschstatistik saknas i de nationella undersökningarna.
Vita snuset förändrar spelplanen
Den verkliga förskjutningen sker just nu. Sedan vita nikotinpåsar – tobaksfritt snus med smaksättning och nikotin utvunnet ur tobaksplantan – introducerades på den svenska marknaden 2016 har den totala snuskonsumtionen ökat med fyrtio procent räknat i kilo, och antalet sålda dosor har fördubblats.
Under 2024 ökade konsumtionen av vitt snus med ytterligare tjugo procent jämfört med året innan, samtidigt som det bruna tobakssnuset minskade med tio procent. Fyra av tio sålda dosor är nu vita. Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, sammanfattade utvecklingen: det vita snuset ersätter inte bara brunt snus utan bidrar till en total ökning av snusandet. På byggarbetsplatsen märks skiftet i vardagen.
Vita påsar lämnar inga tobaksfläckar, kräver ingen spotkopp och passar lika bra under en hjälm som i ett kontorslandskap. För en yrkesgrupp där praktiska hinder alltid styrt vilka produkter som fungerar – ingen kan röka med svetsvisir på – har det tobaksfria formatet en uppenbar fördel. Nätbutiker som Snusstugan speglar trenden med sortiment som helt fokuserar på vita nikotinpåsar i olika styrkor och smaker, anpassade för den som vill ha nikotin utan tobak.
Hälsomedvetenhet möter yrkeskultur
Att byggbranschen rör sig mot tobaksfritt snus handlar inte bara om bekvämlighet. Folkhälsomyndighetens siffror visar en bredare samhällstrend: den totala nikotinanvändningen i Sverige har ökat från 23 procent 2011 till 30 procent 2024 för åldern 17–84 år, driven av just det vita snuset. Bland unga kvinnor i åldern 16–29 år har dagligt snusande ökat från tre procent 2018 till arton procent 2024 – en femhundraprocentig ökning som tyder på att nikotinpåsen blivit en helt annan produkt kulturellt än det traditionella snuset.
I byggbranschen sammanfaller denna trend med ett pågående arbetsmiljöarbete som blivit alltmer sofistikerat. Rapporten att droger och missbruk förekommer på var fjärde byggarbetsplats har skärpt branschens medvetenhet om substansanvändning generellt, och flera stora byggföretag har infört policyer som sträcker sig bortom lagkraven.
Tobaksfrihet är en del av den bilden, inte som förbud utan som kulturförskjutning. Sju oberoende internationella forskningsöversikter det senaste decenniet har landat i samma slutsats: snus innebär hälsorisker, men i betydligt lägre grad än rökning. Det ger det vita snuset en position som varken tobakslobbyns dröm eller folkhälsans mardröm – snarare som ett pragmatiskt val i en bransch som alltid prioriterat det som fungerar i praktiken.
Vad bygget berättar om resten av Sverige
Byggarbetsplatsen är en tidig indikator på nikotintrender som sedan sprider sig bredare. När snuset slog igenom bland hantverkare på 1980-talet dröjde det ett decennium innan det blev mainstream. Nu sker samma sak med det vita formatet, men snabbare. Prognosen att vita nikotinpåsar passerar tobakssnuset i försäljning redan 2026 innebär att den produkt som i dag dominerar i rastvagnen snart dominerar i hela befolkningen.
För byggbranschen, som redan hanterar allt från nya byggregler till klimatomställning, är nikotinfrågan knappast den mest akuta. Men den illustrerar en poäng som gäller mycket av det som händer på bygget: förändring drivs sällan av ideologi och nästan alltid av vad som fungerar bäst när händerna är upptagna och nästa rast är kort.