Nyheter

Student i Linköping prisas för uppsats om platsutveckling – vinner 30 000 kronor

Linköpingsstudenten Kerlos Marouki tilldelas Fastighetsägarnas uppsatsstipendium 2025 och får 30 000 kronor för sin studie om hur svenska städer använder sig av BID-modellen (Business Improvement Districts).

I uppsatsen undersöker han hur samarbeten mellan fastighetsägare, kommuner och lokala aktörer kan bidra till tryggare, mer inkluderande stadsdelar – och vilka målkonflikter som uppstår när ekonomiska intressen möter sociala behov.

Möjligheter och utmaningar

Maroukis studie visar att svenska BID-initiativ ofta arbetar med trygghetsskapande åtgärder, samverkansprojekt och lokala evenemang. Samtidigt finns utmaningar – som brist på resurser, oklara roller och svårigheter att skapa långsiktigt engagemang bland invånarna.

Juryn: ”Angeläget och väl genomfört”

Juryn framhöll både arbetets höga akademiska nivå och dess relevans för framtidens stadsutveckling.

– Han sätter fingret på en målkonflikt mellan ekonomisk och social hållbarhet. Ämnet är aktuellt och angeläget – men framför allt är uppsatsen oerhört väl genomförd, säger Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet.

Om stipendiet

Fastighetsägarnas uppsatsstipendium delas årligen ut till en student som bidrar med ny kunskap till fastighetsbranschen. Förutom Kopsch bestod juryn av Kristian Isberg (vd HSB), Tim Johanson (partner Venturi Fastigheter) och Marie Strid (universitetslektor vid Chalmers).

Juryns motivering:

”2025 års stipendium för bästa uppsats tilldelas Kerlos Marouki. I sin uppsats visar han hur BID-modellen formas och används i en svensk kontext, och belyser både möjligheter och utmaningar när ekonomiska drivkrafter möter ambitioner om social inkludering. Med en stark teoretisk grund och praktiskt relevanta insikter bidrar arbetet med värdefull kunskap för såväl forskningen som fastighetsbranschens arbete med framtidens platsutveckling.”

På bilden: – Problemet är att BIDs i dag främst drivs av ekonomiska intressen. Social inkludering kommer ofta som en bieffekt, inte som ett huvudmål, säger Kerlos Marouki.