Text: Radonova

Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas omkring 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten i hem och på arbetsplatser – och att välja rätt metod för mätningen.

Mätsäsongen för radon sträcker sig från 1 oktober till 30 april, då hus och byggnader normalt är stängda för ventilation på ett sätt som ger tillförlitliga mätresultat. Här går vi igenom de olika mätmetoderna och hur de används i villor och fritidshus, flerbostadshus samt på arbetsplatser.

Riktvärden och ansvar
Strålsäkerhetsmyndigheten anger att radonhalten i inomhusluft inte bör överstiga 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³). I flerbostadshus gäller ansvaret för fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen, för arbetsplatser har fastighetsägaren och arbetsgivaren ett gemensamt ansvar. För småhusägare rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att radohalten ligger under 200 Bq/m³. Ju tidigare åtgärder vidtas, desto snabbare kan exponeringen minska och riskerna för framtida hälsoproblem reduceras.

Radonmätning i villa eller fritidshus
För småhus är det vanligast att göra en långtidsmätning. Den utförs med hjälp av radondosor som placeras ut i bostaden under minst 60 dygn (1 oktober-30 april). Denna metod ger ett årsmedelvärde som kan jämföras direkt med myndighetens referensvärde.

Dosorna placeras normalt i sovrum och vardagsrum, där man tillbringar mest tid. För fritidshus kan det vara aktuellt att mäta även under sommarsäsong, men för att få jämförbara resultat ska en vintermätning alltid prioriteras.

I vissa fall kan en korttidsmätning vara aktuell, exempelvis inför en husförsäljning när det finns behov av en snabb indikation. Resultatet blir dock mer osäkert och bör bara ses som vägledande. Vid uppmätta halter nära eller över riktvärdet ska alltid en långtidsmätning göras för att säkerställa resultatet.

Radonmätning i flerbostadshus och lägenheter
När det gäller flerbostadshus är mätstrategin mer omfattande. Här behöver man ta hänsyn till att radonhalten kan variera stort mellan olika lägenheter, beroende på byggnadsmaterial, ventilation och placering i huset.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att mätningar görs i ett urval av lägenheter som representerar byggnaden. Vanligtvis placeras dosor i minst 30 procent av lägenheterna, med fokus på markplan, källarvåningar och andra lägenheter där riskerna är större. Samtliga lägenheter i första våningsplanet med direkt markkontakt ska mätas.

Även i flerbostadshus används radondosor under minst 60 dygn under mätsäsongen. För fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar är det viktigt att planera mätningen i god tid och informera de boende om hur dosorna ska hanteras. Resultaten används sedan som underlag för att avgöra om åtgärder behöver vidtas i hela eller delar av byggnaden.

Radonmätning på arbetsplatser
På arbetsplatser är arbetsgivaren skyldig att säkerställa att radonhalten ligger under gränsvärdet. Här gäller samma referensvärde som i bostäder: 200 Bq/m³. Mätningen ska ske i de utrymmen där personal vistas regelbundet mer än fyra timmar per dag.

Korttidsmätningar kan användas på arbetsplatsen för en första indikation. Mätningen ersätter dock inte den ackrediterade långtidsmätning som krävs för att fastställa om referensvärdet överskrids.

För större arbetsplatser kan mätningen behöva planeras i samråd med ett ackrediterat laboratorium för att säkerställa representativa resultat. Det gäller särskilt i byggnader med flera våningsplan eller olika typer av verksamheter.

När mätningen är klar
Enligt den nuvarande metodbeskrivningen för arbetsplatser och skolor ska det användas ett elektroniskt instrument för beräkning av ett korrigerat årsmedelvärde under verksamhetstid som ersätter värdet från långtidsmätningen för mätpunkten. Detta ska göras innan utredning av radonkällan och eventuella åtgärder.

Om mätningen visar förhöjda radonhalter är nästa steg att utreda källan. Radon kan tränga in från marken genom sprickor i husgrunden, men det kan också komma från byggnadsmaterial eller från hushållsvattnet (sistnämnda är dock ovanligt och avser endast privata bergborrade brunnar). Åtgärderna varierar beroende på orsak, allt från förbättrad ventilation till tätning av grunden eller installation av radonsug.

Det viktigaste är att en korrekt mätning alltid ligger till grund för beslut om åtgärder. Utan ett tillförlitligt resultat riskerar man att antingen underskatta eller överdriva problemet.

Några saker att tänka på vid mätning

Strålsäkerhetsmyndigheten anger att radonhalten i inomhusluft inte bör överstiga referensvärdet 200 Bq/m³.

I villor och fritidshus rekommenderas långtidsmätning med dosor i minst 60 dygn.

I flerbostadshus behövs ett urval av lägenheter för att få en representativ bild.

På arbetsplatser finns ett delat ansvar mellan arbetsgivaren och fastighetsägaren. Mätningen ska omfatta de utrymmen där personalen vistas mest.

Vid radonmätning i flerbostadshus och på arbetsplatser är det viktigt att man planerar genomförandet i god tid och informerar boende och medarbetare som berörs.

För att säkerställa ett tillförlitligt mätresultat bör man använda ett ackrediterat radonlaboratorium.

För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se