Arbetsgivare som inte gjort tillräckliga riskbedömningar av till exempel kemiska ämnen, arbetsutrustning och vibrationsarbete – det var en av de vanligaste bristerna som Arbetsmiljöverket upptäckte i sin inspektionsinsats inom asfaltsläggarbranschen.

Mellan april 2023 och december samma år genomförde Arbetsmiljöverket en inspektionsinsats inom asfaltsläggarbranschen. Totalt genomförde vi 116 kontroller, både föranmälda och oanmälda, på 53 arbetsställen.

Cirka tre fjärdedelar av de kontrollerade arbetsställena, 39 stycken, fick ett eller flera krav på åtgärder. Bara ett ärende gick vidare till ett föreläggande.

– Vi bedömer att inspektionerna har gett god effekt och vi har fått stor spridning av våra krav i branschen. Det är ett fåtal stora arbetsgivare som utför majoriteten av beläggningsarbetena av asfalt på de större vägarna. Informationen om de brister som vi fann på en plats inom en koncern spred sig snabbt till andra. Det ledde till att flera arbetsställen hade åtgärdat de bristerna innan vi kom dit för inspektion, säger Magnus Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.

Flera olika risker i branschen

Arbetsmiljön för asfaltsläggare är komplex och innebär flera olika risker, till exempel:

Passerande fordonstrafik och trafik i arbetsområdet

Kemiska riskkällor som asfaltsrök och diverse kemikalier som används vid arbetet

Höga temperaturer – dels från asfalten, dels från solljus

Risk att bränna sig på asfalt och maskiner

Risker vid service och underhåll av maskiner, bland annat klämrisker

Ergonomi – asfaltsläggning är ett repetitivt arbete

Långa arbetspass och ofta nattarbete

Buller

Vibrationer

Under inspektionsinsatsen har man kontrollerat rutiner, instruktioner och riskbedömningar av arbetsmoment och andra risker som kan förekomma vid arbete på väg. Arbetsmiljöverket  har även kontrollerat kemikalieblandningar och asfaltsrök, ergonomi, nattarbete och stress, maskinsäkerhet samt buller och vibrationer. När inspektörerna konstaterat brister har de ställt krav och gjort uppföljande kontroller.

Några av de vanligaste bristerna man såg:

Förteckningen av kemiska arbetsmiljörisker behövde i flera fall kompletteras med sådant som bildas i verksamheten, exempelvis asfaltsrök. Även delar av dokumentationskravet för förteckning saknades, exempelvis saknades information om kemiska gränsvärden.

Ofta saknades en riskbedömning över de kemiska arbetsmiljörisker som bildas i arbetsprocessen, exempelvis asfaltsrök. Även dokumentationen av riskbedömningar behövde i vissa fall kompletteras.

Brister förekom i riskbedömningen av användning av arbetsutrustning, exempelvis asfaltsläggare, vältar och klistermopeder.

Man såg även brister i riskbedömningen av vibrationer, såväl för helkropp som händer och armar.

De krav som ställdes mest frekvent var riktade mot kemiska arbetsmiljörisker. Även i delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet fanns återkommande brister, exempelvis rutiner för att undersöka, riskbedöma och fördela uppgifter.

Positivt med samverkan inom branschen

Målet med inspektionsinsatsen var att asfaltsläggarnas arbetsgivare ska ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med undersökningar, riskbedömningar och åtgärder utifrån branschens riskområden.

– Vi är nöjda med att vi har kunnat påverka arbetsmiljön inom branschen i en positiv riktning. Vi upplever att vi har nått fram och att medvetenheten om riskerna i branschen har ökat. Vi ser också positivt på den samverkan som vi har sett i branschen, där information om brister snabbt har spridits. Asfaltsläggning innebär många risker som måste tas på allvar. Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, säger projektledare Magnus Henriksson.

Mer information om inspektionsinsatsen finns i vår aktivitetsrapport.

Bild: Mokaza