Bränder i elsparkcyklar och elfordon har ökat kraftigt de senaste åren. Det visar en sammanställning från MSB som ger en överblick över hur brandincidenterna har utvecklats i Sverige mellan 2018 och 2023.
Medan elsparkcyklar och elcyklar nu utgör en allt större andel av brandincidenterna, fortsätter även antalet bränder i elbilar att öka i takt med den snabbt växande elfordonsflottan.
– Tyvärr är det en naturlig utveckling av incidenter med tanke på det massivt ökade antalet elfordon i samhället. Antalet elbilar steg från 16 664 till 291 678 under åren 2018–2023, säger Joakim Jonsson, expert på el hos Brandskyddsföreningen.
År 2023 var ett rekordår för bränder i elfordon, med totalt 117 incidenter. Bland dessa var det främst personbilar (38 incidenter) och elsparkcyklar (42 incidenter) som utmärkte sig. Detta utgör en markant ökning jämfört med tidigare år, som till exempel 2021 då totalt 94 incidenter rapporterades.
– En av de mest utmärkande riskerna vid elfordonsbränder är risken för termisk rusning, ett fenomen där ett överhettat batteri orsakar en explosionsartad brand som är svår att kontrollera, fortsätter Joakim Jonsson.
Å andra sidan visar statistik från Boverket att elbilar brinner mindre frekvent än fossila bilar.
– Det kan bero på att elbilsflottan är färre till antalet än fossila bilar. En annan faktor är att elbilsflottan är en yngre generation än fossilbilsflottan som rullat på våra vägar, konstarerar Joakim Jonsson.
Litiumjonbatterier, som används i de flesta elfordon, kan under vissa omständigheter börja brinna spontant vid laddning eller i samband med en olycka.
Ett uppmärksammat fall från 2023 inträffade när en elbil som stod på laddning började brinna, vilket ledde till att elden spred sig till två närliggande radhus. Denna typ av incidenter understryker vikten av att placera laddningsstationer på säkra platser och att ha rätt övervakning under laddningsprocessen. För elcyklar och elsparkcyklar, som ofta laddas i hem eller flerbostadshus, är riskerna särskilt stora då en brand lätt kan sprida sig till byggnaden.
En del bostadsrättsföreningar har infört plåtskåp i källaren där litiumbatterier kan laddas.
– En sådan ”laddlåda” i plåt under laddning är bra förutsatt att lådan sörjer för mycket god ventilation så att risken inte förvärras. Uppfyller ”laddlådan” bra ventilation så är det positivt då den förmodligen förhindrar en brandspridning om olyckan skulle vara framme, säger Joakim Jonsson.
För räddningstjänsten innebär elfordonsbränder nya utmaningar som kräver specialutbildning och anpassad utrustning. Enligt MSB är bränder i elfordon inte bara svårsläckta, de producerar även giftiga gaser som kräver specifika insatser för att minimera hälsorisker för brandpersonal och närboende.
– Samverkan mellan berörda parter som exempelvis myndigheter och andra organisationer, men även inkluderat tillverkare av elfordon, är av yttersta vikt för att reducera skaderiskerna, avslutar Joakim Jonsson.
Under de senaste åren har räddningstjänster runt om i Sverige börjat anpassa sig till dessa nya utmaningar genom att utbilda personal i specifika metoder för att hantera elfordonsbränder. MSB har också initierat samarbeten med andra myndigheter och organisationer för att utveckla riktlinjer och skapa rekommendationer för släckningsinsatser. En stor del av insatserna fokuserar på att hantera riskerna med litiumjonbatterier, som ofta bidrar till komplicerade brandförlopp.
Ur MSB:s rapport Sammanställning av bränder i elfordon och eltransportmedel 2018–2023:
291 678 elbilar i trafik i Sverige 2023 (jämfört med 16 664 år 2018).
117 bränder i elfordon under 2023, en markant ökning från tidigare år.
216 brandincidenter orsakade av laddning av elfordon mellan 2018 och 2023.
128 bränder i elsparkcyklar under perioden 2018–2023.
100 000 elcyklar sålda i Sverige under 2023, en kraftig ökning från 12 000 år 2014.
Brandskyddsföreningens Goda Råd:
För att minimera riskerna för bränder vid laddplatser och vid hantering av batterier rekommenderas följande åtgärder:
Placering av laddstationer för elfordon: Laddplatser bör placeras nära in- och utfarter för att enklare kunna flytta ut fordon vid en brand. Om möjligt, undvik att placera laddplatser i närhet till trapphus och hissar för att minska spridningen av rökgaser.
Avstånd till brandfarliga material: Undvik att placera laddstationer nära brännbara material eller utrymningsvägar. Detta är viktigt för att minimera riskerna för att rök och brand sprider sig till andra delar av byggnaden.
Sektionering och brandceller: Det är fördelaktigt om laddplatserna kan sektioneras med brandceller för att minska omfattningen av en eventuell brand. Ju fler brandceller, desto bättre skyddas byggnaden mot eventuell brandspridning.
Släcksystem och övervakning: Installera om möjligt vattensprinklers i områden där laddning av elfordon sker, samt brandlarm för tidig detektion. Snabb upptäckt av en brand är avgörande för en effektiv räddningsinsats.
Kontroller och besiktning: Genomför regelbundna kontroller av den tekniska utrustningen. Leta efter tecken på skador, som missfärgningar eller spruckna kablar, samt batterier med utbuktningar eller onormal värmeutveckling. Detta minskar risken för tillbud.
Säkra laddningsmiljöer: Laddning av batteridrivna redskap som elcyklar och eltruckar bör ske i specifika utrymmen med tillgång till släckutrustning. Undvik att ladda batterier på eller nära brännbart material, såsom trä eller papper.
Räddningstjänstens involvering: Informera Räddningstjänsten om var laddplatser finns i byggnaden. Ha en tydlig skyltning eller ritning som visar var laddplatser och elfordon är placerade, och bjud in Räddningstjänsten för att samverka vid placeringen av laddplatserna.
Övningar och beredskap: Genomför regelbundna övningar med personal där olika scenarier testas, inklusive hantering av batteribränder. Detta bör vara en naturlig del av det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) i verksamheten.