Håll Nollans arbetsmiljöpris har delats ut årligen sedan 2019 och uppmärksammar team i branschen som gjort skillnad gällande de absolut viktigaste frågorna för bygg- och anläggningsbranschen – en säker arbetsmiljö. Alla ska komma hem oskadda efter en dag på jobbet.

Förra året vann Boliden och Skanska för sitt gemensamma arbete under utrivningen av Långdalsgruvan invallningsdamm i Skellefteälven – ett högriskprojekt både miljö- och arbetsmiljömässigt – där man stundtals schaktade i kraftigt strömmande vatten med branta slänter och stränga krav på att inte grumla vattnet. Ett tätt samarbete mellan beställare och entreprenör var avgörande för att lyckas med projektet.

Nu är det dags att utse 2023 års vinnare av Håll Nollans arbetsmiljöpris och av de 17 nomineringar som kommit in har juryn utsett tre finalister; Berggruppen (NCC), teamet bakom den mekaniska bultsättningen på Nya Tunnelbanan i Stockholm (Subterra, Sandvik och Förvaltning för utbyggd tunnelbana) och Team Fredricelundsskolan i Karlstad (Skanska).

– Det är alltid, varje år, otroligt inspirerande att ta del av de nomineringar som kommer in till Håll Nollans arbetsmiljöpris. Året nomineringar höll väldigt hög kvalitet och urvalsarbetet har varit svårt. De team som juryn röstat fram som finalister är mycket värdiga sin utmärkelse och har gemensamt att de inom teamen har en samlad syn på arbetsmiljö och ett tydligt driv att fortsätta förbättras tillsammans, säger Håll Nollans vd Ulrika Dolietis.

BERGGRUPPEN, NCC

Berggruppen på NCC består av runt 75 personer som arbetar med borrning och sprängning ovanjord. Ett tjugotal är tjänstemän, resterande yrkesarbetare. Utmaningar i Berggruppen är till stor del ensamarbete och att medarbetarna är utspridda över landet.

– Vi har jobbat mycket med att bygga teamkänsla och samhörighet, säger Torgny From, som leder personalstyrkan i Berggruppen i norra Sverige.

Veckobrev har blivit en viktig kommunikationskanal för teamet, där alla får information om vad kollegorna arbetar med, vem som är på vilket projekt och vad som är på gång för gruppen eller i verksamheten. Varje veckobrev inleds alltid med rubriken ”Arbetsmiljö”, där man tar upp om något hänt, nästan hänt eller påtagliga risker som medarbetarna behöver påminnas om. Det har bidragit till att attityderna till hälsa och säkerhet förändrats över tid och att allt fler delar med sig av exempel och observationer – stora som små, positiva som negativa.

– Vi har en hög öppningsfrekvens på veckobrevsutskicken, 90-95 procent av alla öppnar och läser dem. Jag skulle säga att alla som behöver få del av informationen tar del av den, säger Fredrik Eklind som leder gruppen i södra delen av landet.

En gång om året träffas alla medarbetare i Berggruppen och ytterligare vid något tillfälle under året träffas medarbetarna i den norra respektive södra gruppen.

De senaste åren har även digitala verktyg som Teams blivit allt viktigare. Arbetsuppgifter som medarbetarna tidigare gjorde själva – exempelvis riskanalyser – kan nu flera vara delaktiga i för att ytterligare öka säkerheten på arbetsplatsen.

– Vi har också en app för riskobservationer och den har underlättat för personalen. Nu är det betydligt lättare för dem att skicka in, än om de måste vänta tills de sitter vid en dator. Hälsa och säkerhet har blivit en naturlig del i arbetet, det märks en klar förändring de senaste åren. Vi har känt en svängning även från beställarhåll – våra arbetsmiljöproblem tas emot på ett helt annat sätt, säger Fredrik Eklind och Torgny From.

Att få en finalplats till arbetsmiljöpriset var oväntat men betydelsefullt för hela gruppen och en sporre att fortsätta engagemanget med hälsa och säkerhet på kort och lång sikt.

– Jag vet att jag talar för alla i gruppen när jag säger att vi är väldigt stolta över att vara nominerade och än mer över att vara i final. Jag är säker på att det kommer öka engagemanget ytterligare i gruppen, säger Fredrik Eklind.

TEAMET BAKOM MEKANISK BULTSÄTTNING, NYA TUNNELBANAN

Manuell bultsättning i tunnlar är ett riskfyllt arbete som innebär belastningsergonomiska risker och risk för hud- och ögonskador vid kontakt med cementbruk och tunga lyft. Dessutom finns det hanteringsrisker, som att man kan tappa bultar, klämma eller skära sig. När Subterra 2021 kom med idén om att mekanisera arbetet i Nya tunnelbanan i Stockholm var inte beställaren, Förvaltning för utbyggd tunnelbana – Region Stockholm, sena att haka på. Att en byggherre är med och delfinansierar en icke beprövad metod i ett fältprojekt är ovanligt och visar på ett stort ansvarstagande även från beställarsidan.

Efter ett möte med maskintillverkaren Sandvik byggdes en gruvrigg om för att möta de höga kvalitetskraven som ställs i en tunnelentreprenad. Ett första försök gjordes men det föll inte särskilt väl ut, dels för att det inte var tillräckligt många tunnelfronter i gång för att kunna jobba effektivt med maskinen, dels för att kvaliteten inte motsvarade kraven. Dessutom fanns det problem med logistiken kring maskinen. Projektledare Sjoerd Spijkerman bestämde sig ändå tillsammans med entreprenören för att ge maskinen en ny chans på en ny etapp. Efter ett nytt möte med Sandvik och ytterligare förbättringar av maskinen såg man nu snabbt resultat.

– Det var en makalös förbättring. Jag insåg snabbt att det här kommer att fungera, men att det kommer krävas mycket samverkan, säger Sjoerd Spijkerman.

– Nyckeln till framgång var teamet bestående av representanter från entreprenören, maskinbyggaren och byggherren. Vi startade mötesserier där alla – yrkesarbetare, mekaniker, arbetsledare, produktionschef, byggledare – fick komma med synpunkter på hur vi kunde förbättra produktiviteten, kvaliteten och, framför allt, arbetsmiljön. Maskintillverkaren Sandvik skickade folk från Finland varje vecka för att hjälpa till och efter fyra månader hade teamet bevisat att det går att mekanisera bultsättning i anläggningstunnlar, fortsätter han.

Plötsligt var nu maskinen och bultsättning helt på allas läppar. Intresset kom från alla håll, både tjänstemän, andra entreprenörer och beställare hörde talas om projektet och ville veta mer.

– Jag är förvånad över att det här blivit så stort. Från att ingen har brytt sig om bultsättning alls de senaste 50 åren pratade alla om det. Jag har aldrig på mina 25 år i branschen varit med om att tjänstemän varit så intresserade av en maskin. Det känns så klart fantastiskt kul och jag är jättestolt över nomineringen, säger Sjoerd Spijkerman.

Just nu pågår ett tredje pilotprojekt med en ny entreprenör, Implenia, och en ny maskintillverkare, Epiroc, som från grunden byggt en specialbyggd rigg just för bultsättning i anläggningstunnlar.

– Min förhoppning är att vi kan förändra anläggningsbranschen och att vi kommer se fler maskiner av det här slaget i framtiden. Jag har fått otroligt mycket respons från bultsättarna och drivs av att få fortsätta göra deras röst hörd. Uppmärksamheten från Håll Nollan betyder jättemycket i det arbetet, fortsätter han.

TEAM FREDRICELUNDSSKOLAN, KARLSTAD

Fredricelundsskolan i Karlstad är en nybyggd grundskola på runt 9 000 kvadratmeter med tillhörande bibliotek, familjecentral och en gymnastikhall för truppgymnastik. Byggstart skedde våren 2020, projektet har utförts i partnering mellan Skanska och Karlstad kommun.

– Jag drivs av att skruva lite ytterligare på det som har fungerat i varje projekt som jag gjort och det lyckades vi verkligen med i det här projektet, säger Fredrik Karlsson som under bygget var projektchef – numera är han distriktschef.

Nyckelordet i projektet har varit planering. Att i tidiga skeden, genom såväl tidsplanering som att engagera sig i projekteringen, gav bättre förutsättningar för produktionen och gjorde att arbetet flöt på med mindre störningar och ökad säkerhet. För att göra arbetsplatsdispositionen (APD) tog produktionschefen Anders Bjuresäter hjälp av drönare. APD-planen blev lättare att kommunicera då bilderna gav igenkänning. Det bidrog även till bättre ordning och reda genom att exempelvis material som lämnats kvar där det inte ska vara syntes tydligt på drönarbilden. Konkreta detaljer som uppkom tack vare engagemang i projekteringen var bland annat att man valde bultning av smide för att slippa svetsa, C-profiler i stål i kanten av bjälklaget med svetsade hållare för enklare/säkrare montering av skyddsräcke samt ”öglor” på toppen av smidespelare för säkrare lyft vid montering av dessa.

Att involvera entreprenörerna tidigt i projektet, i kombination med en engagerad beställare, gjorde att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor tidigt hamnade högt upp på agendan. Enkelhet och tydlighet genomsyrade säkerhetsarbetet.

Observationer hade också hög prioritet. Ett rör med tillhörande bollar sattes upp på arbetsplatsen och för varje observation – positiv som negativ – som medarbetarna lämnade in lades en boll i röret.

– När vi hade nått målet med antalet observationer för månaden eller kvartalet premierades alla på arbetsplatsen med tårta. Observationerna lyftes på varje morgonmöte som en ständig påminnelse – en utmaning i ett så här pass långt projekt är att hålla i över tid, men det lyckades vi med och det har säkert bidragit till att vi inte hade någon olycka med frånvaro under hela projektet, säger Fredrik Karlsson.

– Sett till storleken på projektet är jag väldigt stolt över vårt låga olyckstal. Vi hade tre mindre olyckor under hela projektet där medarbetare snubblat, ingen av dem ledde till frånvaro. Ett välplanerat projekt med välfungerande rutiner där vi redan från början fick alla att dra åt samma håll och att vi hela tiden påminde och höll i vårt säkerhetsarbete är framgångsfaktorerna, säger han.

DEN 28 MARS OFFENTLIGGÖRS VINNAREN AV HÅLL NOLLANS ARBETSMILJÖPRIS 2023.

Foto: Achim Scholty