Att leva och bo i nygamla konstellationer intresserar allt fler. Och andelen som kan
tänka sig att samäga prylar med sina grannar är större än för två år sedan.
Det är några av insikterna i undersökningen Framtidens Boende som HSB Göteborg låtit genomföra, där
fler än 1000 västsvenskar fått svara på frågor om allt från grannsämja till köksrenovering
– och huruvida det lockar att bo tillsammans med sin föräldrageneration.
Nygamla boendeformer på uppgång
Rapporten Framtidens boende är en återkommande undersökning som genomförs av HSB
Göteborg. Sedan den första undersökningen 2017 har västsvenskarna bland annat intresserat
sig mer för att bo tillsammans. Andelen som kan tänka sig att bo med en äldre eller yngre
generation har ökat markant, från 36 procent för två år sedan till 45 procent idag. Och en av
fem kan tänka sig att i framtiden bo i kollektivhus där man delar vissa utrymmen med sina
grannar.
– Det pågår just nu en omdefiniering av idén om hur ett boende ska se ut och ägas. Det kräver
en hel del kreativitet och lösningstänkande. En av utmaningarna är att göra förändringar som
upplevs som fördelar och inte uppoffringar, säger Jeanette Holmén, marknadschef på HSB
Göteborg.
Mer kontakt grannar emellan
Överlag är västsvenskarna nöjda med grannsämjan i sina bostadshus, mer än var fjärde vill
faktiskt ha mer kontakt med sina grannar än vad de har idag. Och att äta middag ihop med
grannarna är något som var femte västsvensk uppskattar. Många är också tillfreds med
kontakten de har med sina grannar i dagsläget; en absolut majoritet gillar ett hej, en pratstund
eller en fika med de som bor i samma hus.
Fler hållbara val
Västsvenskarna är också måna om att göra mer hållbara val i sina vardagsliv – man tar fler
aktiva beslut för att minska sin miljöpåverkan i dag än för två år sedan. Dessutom uppger fler
att de väljer grön el, sopsorterar och sparar på varmvatten.
På frågan om man skulle kunna tänka sig att betala mer för sitt boende om det innebar att det var miljövänligt, svarar många ja. Även i tvättstugan kan man kompromissa för miljöns skull: förvisso gillar många tanken på
en egen tvättmaskin i lägenheten, men en majoritet – 62 procent – kan tänka sig att tvätta i en
gemensam tvättstuga förutsatt att det innebär minskad miljöpåverkan.
Köket hemmets viktigaste faktor
I takt med att hållbarhet blir en allt viktigare fråga, väcks även tankar om att förlänga
livscykeln på saker vi äger. Och kök är inget undantag. Forskare har kommit fram till att det
bästa ur klimatsynpunkt är att helt enkelt använda en produkt tills den är uttjänt. I linje med
det svarar tre av fyra att de skulle kunna tänka sig att vänta fem år med en köksrenovering av
miljöskäl. Men frågan är hur väl västsvenskarnas självbild stämmer. I genomsnitt renoveras
ett kök efter bara sju år, trots att nya kök designas för att hålla i minst 25 år. På HSB Living
Lab forskas på kök med en livslängd tre till fyra gånger längre än så.
– Kök har en av hemmets kortaste utbytescykel och har därmed mest klimatpåverkan. Köken
som vi forskar på i HSB Living Lab ska kunna leva i minst 75 år. Nyckeln för att lyckas är
bland annat acceptans för cirkularitet hos slutanvändarna, och inte minst en samhällsbyggnad
som inte enbart styrs av kortsiktiga ekonomiska drivkrafter, säger Ulrike Rahe, professor i
industridesign på Chalmers och projektledare för projektet Circular Kitchen på HSB Living
Lab.
OM UNDERSÖKNINGEN
Undersökningen Framtidens Boende genomfördes under våren 2019 i Nordstats onlinepanel.
1000 respondenter i åldrarna 18-70 år, boende i ett område från Kungsbacka i söder till
Lysekil i norr, har svarat.
Bilden:
HSB brf Amundö Äng.
Bild: HSB
