Svenska kyrkan gör just nu en historiskt omfattande översyn av sitt fastighetsinnehav. Under det här året har alla fastigheter räknats och förts in i ett gemensamt register. I januari tar nästa steg i processen vid, då varje församling ska göra en lokalförsörjningsplan för att se vilka fastigheter som behövs på längre sikt.
Beslutet om ett gemensamt fastighetsregister och lokalförsörjningsplaner togs av Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet 2016. Bakgrunden är att med en förväntad fortsatt medlemsminskning kommer Svenska kyrkans församlingar att behöva frigöra resurser till det grundläggande uppdraget att sprida kristen tro och arbeta diakonalt i samhället.
Fastighetsregistret ska vara klart den 31 december, därefter vidtar arbetet med lokalförsörjningsplaner. I arbetet ska alla församlingar samla in uppgifter och göra analyser utifrån verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar och ge svar på frågor som: hur utnyttjas våra lokaler, är de ändamålsenliga, hur ser kraven på underhåll ut och hur utvecklas kostnaderna på sikt.
Resultatet ska bli en plan som redovisar församlingens planerade åtgärder för de närmsta åren och ända upp till 20 år framåt. Planen ska sedan revideras vart fjärde år. Till stöd för arbetet tar Svenska kyrkan på nationell nivå tillsammans med stiften fram utbildningar, handledningar och andra verktyg.
– Lokalförsörjningsplanen, tillsammans med kunskap om kyrkobyggnadens betydelse, ger församlingarna möjlighet till ett långsiktigt hållbart lokalinnehav som är anpassat till den planerade verksamheten, säger Lars Johnsson, ledamot av kyrkostyrelsen och ordförande i utredningen Gemensamt ansvar från 2015, som ligger till grund för den pågående fastighetsöversynen inom Svenska kyrkan.
Upprättandet av lokalförsörjningsplaner anknyter också till Svenska kyrkans mål om en hållbar förvaltning. Som en av landets största fastighetsägare har Svenska kyrkan ansvar för att hantera den miljö- och klimatpåverkan som fastighetsbeståndet genererar, säger Lars Johnsson.
Även ansvaret för det kyrkliga kulturarvet lyfts fram i arbetet.
– Planeringen tydliggör hur de kyrkliga kulturminnena kan utvecklas som resurser i kyrkans verksamhet och ger en klar bild av de långsiktiga kostnaderna för vård och underhåll av kulturarvet.
Under sommaren och hösten har en modell för hur arbetet med lokalförsörjningsplaner kan gå till utvecklats i samverkan med tre pilotförsamlingar i Svenska kyrkan. Det är ett omfattande jobb, som kräver delaktighet från både anställda och förtroendevalda, säger Eva Karlsson, tillförordnad kyrkoherde i Bettna församling i Strängnäs stift, som är en av de tre pilotförsamlingarna.
– Men det har varit väldigt nyttigt genom att det blivit tydligt för oss hur vi fördelar och använder våra resurser. Arbetet kan bidra till att församlingar hittar lösningar på ekonomisk problematik som kanske annars inte blivit synliga.
Vid sidan av Bettna församling har också Enskede-Årsta församling i Stockholms stift och Ljungskile församling i Göteborgs stift utgjort pilotförsamlingar i projektet.
Senast 1 januari 2022 planeras alla pastorat och alla församlingar som inte ingår i ett pastorat inom Svenska kyrkan ha upprättat en lokalförsörjningsplan.
Svenska kyrkans fastigheter
Svenska kyrkan har mer än 16 000 byggnader, varav cirka 3 400 är skyddade kyrkobyggnader enligt kulturmiljölagen. 2017 stod kostnader för drift och underhåll av fastigheter för drygt fyra miljarder kronor, eller 24 procent av Svenska kyrkans totala kostnader.
Bild:
Svenska kyrkans byggnader är snart samlade i ett gemensamt register. Nu fortsätter processen med att se över fastighetsinnehavet.
Foto: Gustaf Hellsing/IKON
