För många kommuner är bostadsbristen en tuff utmaning som kräver nytänk och handlingskraft. Vad kan de lära av varandra? Boinstitutet lät undersöka hur tio kommuner arbetar för klara bostadsförsörjningen.
– Det råder bostadsbrist i åtta av tio kommuner, samtidigt minskar bostadsbyggandet. I väntan på att riksdagen ska enas om nödvändiga bostadspolitiska reformer behöver kommunerna se över sitt eget hus. Sverige har inte råd att vänta längre, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.
Rapporten är utformad som ett seminarium i digitalt format, där Boinstitutet låtit intervjua kommunstyrelseordföranden i tio kommuner med skilda förutsättningar, om vilka bostadsutmaningar de har och hur det gått tillväga för att lösa dem.
– Med den här rapporten hoppas vi kunna inspirera kommuner att lära av varandra, och använda de verktyg som står till buds för att klara bostadsförsörjningen, säger Moa Andersson.
En utmaning som delas av flera kommuner är att möta behovet av bostäder med lägre hyror och få en mix av upplåtelseformer för att motverka segregation. Ett recept för att få fart på byggandet är att låta allmännyttan gå före och bygga för att locka privata aktörer att bygga mer. Andra framgångsfaktorer som framgår av intervjuerna är att tillämpa central styrning genom ägardirektiv, att samverka mellan kommun, allmännytta och privata aktörer samt ha förmåga till att tänka nytt. Två exempel på det senare är Örebro som arbetat innovativt med sin marktilldelning och infört hyresrabatter samt Västerås som slopat kravet på fast inkomst vid uthyrning.
Som vid ett konventionellt seminarium har Boinstitutet låtit fyra bostadspolitiska experter kommentera intervjusvaren i rapporten, som inleds med en historisk resumé av författaren Gunnar Wetterberg. Här är ett axplock från deras texter:
”Det är tydligt att det pågår diskussioner kring den sociala bostadspolitiken och allmännyttans roll i den, där få ännu landat i en distinkt och uttalad strategi. Förhoppningsvis kan de närmaste årens arbete förtydliga prioriteringarna i olika kommuner.”, skriver Anna Granath Hansson, forskare vid KTH.
”Kommunerna och deras bolag har ett stort manöverutrymme, men ekonomin sätter gränser. Här kan staten spela en större roll. Genom statliga topplån skulle kravet på eget kapital minska, och en del av risken flyttas över från kommun, till stat,”, skriver Martin Hofverberg, chefsekonom hos Hyresgästföreningen.
”Översikten lyfter fram intressanta exempel på hur frågan om en socialt hållbar bostadsförsörjning har blivit allt mer lokal efter 2011 års lag om allmännytta enligt affärsmässiga principer. Statens roll i bostadspolitiken berörs knappast över huvud taget, istället är det tydligt att det är kommunpolitikens styrning och företagens egna vägval som avgör den lokala bostadsförsörjningen.”, skriver Martin Grander, forskare vid Malmö Högskola.
”Allt för stor del av bostadsbyggandet har varit riktad mot samma målgrupp vilket lett till att det blivit mer eller mindre tvärstopp i bostadsrättsbyggandet. Hade man haft en tanke om att diversifiera byggandet i högre grad så skulle inbromsningen kanske inte blivit lika kraftig.”, skriver Adam Cocozza, VD för fastighetsbolaget Botrygg.
Foto: Boinstitutet
