Nyheter

Striktare bolåneregler har inte påverkat hushållen nämnvärt

De flesta som äger sitt boende uppger att deras ekonomi inte har påverkats av de nya bolånereglerna med striktare amortering och skuldkvotstak. Men två av tio uppger att de avvaktar med att köpa eller sälja sin bostad till följd av läget på bostadsmarknaden.

Trots osäkerhet är hushållen väl förberedda på en räntehöjning, sju av tio av de som äger sitt boende har koll på hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger. Det visar en ny undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank och sparbankerna.

Nära nio av tio som äger sitt boende uppger att deras ekonomi inte har påverkats av de striktare bolånereglerna.

– Även om de flesta upplever att de inte påverkats av striktare regler, så uppger två av tio att de avvaktar att köpa eller sälja bostad till följd av läget på bostadsmarknaden. Av 25-34-åringarna uppger en av tre att de skulle vilja köpa eller sälja bostad men avvaktar på grund av bostadspriser eller regelverk, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och sparbankerna.

Räntehöjning att vänta – så kan hushållen förbereda sig
Mycket talar för att Riksbanken inom de närmaste månaderna höjer reporäntan och till följd av det höjs sannolikt också bolåneräntan. Trots hushållens avvaktande inställning till bostadsmarknaden verkar de väl förberedda för en räntehöjning. Sju av tio hushåll som äger sitt boende uppger att de har koll på hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger.

– De flesta hushåll verkar ha bra koll på sin boendekostnad. I kombination med att majoriteten av de som äger sitt boende lägger mindre än en tredjedel på boendet finns det marginaler för en framtida räntehöjning. Men det är alltid en god idé att stresstesta sin ekonomi och räkna på hur ekonomin påverkas om räntorna stiger, säger Arturo Arques.

Ju högre lån man har desto mer räntekänslig är den egna ekonomin. Bor man i hus är det enbart räntorna på de egna lånen som påverkas, men bor man i en bostadsrätt påverkas man också av bostadsrättsföreningens eventuella lån.

– De flesta bostadsrättsföreningar har lån, och bostadsrättsinnehavarna betalar dessa lån via månadsavgiften. Om räntorna stiger blir det en dubbel effekt för bostadsrättsinnehavare, dels stiger kostnaden för egna lån, dels kan månadsavgiften stiga till följd av högre räntekostnad för bostadsrättsföreningen. Det bör man också ta höjd för i sin hushållsekonomi, säger Arturo Arques.

De flesta hushåll lägger mindre än en tredjedel av sin inkomst på boende
God reallöneutveckling under en lång period i kombination med låga räntor har gjort att hushållen lägger en allt mindre andel av sin inkomst på boendet. Över hälften av de som äger sitt boende lägger mindre än 20 procent av hushållets inkomst efter skatt på boendet, 80 procent lägger mindre än en tredjedel. De med högst inkomst lägger lägst andel av sin inkomst på boendet. Men även av de med lägre inkomst lägger två av tre mindre än 30 procent på sitt boende.

– För en familj med två vuxna med vanligt förekommande yrken och två barn har den disponibla inkomsten ökat med över 20 procent de senaste tio åren, och med över 40 procent de senaste 15 åren, säger Arturo Arques.