Text: Mikael Hedlund
Arbetskraftskriminaliteten i bland annat byggsektorn ökar kraftigt i Sverige. Oseriösa aktörer tränger undan sunda bolag, dumpar löner, får produktiviteten att stanna av och staten att gå miste om miljardbelopp i minskade intäkter. Hur detta ska lösas råder det delade meningar om.
Utvecklingen med arbetslivskriminaliteten hänger ihop med regelförenklingar inom EU. Regelverket med utstationeringslagen säger att samma lön för samma arbete ska gälla även om man kommer hit från ett annat land.
– Det handlar inte som enskilda små aktörer utan om organiserad brottslighet med svårgenomträngliga upplägg utförda av proffs på att kringgå komplicerade regelverk, exempelvis för utstationering av personal, säger Ansvar Säkerhets vd Jessica Löfström, specialist inom säkerhet och granskning av socialt ansvar med focus på bland annat byggsektorn.
Ansvar Säkerhet, ett juridiskt bolag som granskar socialt ansvar, arbetslivskriminalitet och arbetsrättsliga villkor, står bakom den årliga rapporten; ”Arbetslivskriminalitet 2022” och har lyft missförhållandena i media och olika forum under året. I början av september stod inredningsföretaget Makajo som driver Showrooms för om- och nyproduktion, värd för en paneldebatt om arbetslivskriminalitet. Rapporten är den allra dystraste hittills från Ansvar Säkerhet. De som utnyttjas idag är illegal arbetskraft som kommer hit på falska papper. I var tredje kontroll hittar man illegal arbetskraft och det är på de stora byggarbetsplatserna i landet där de stora, börsnoterade företagen finns.
Fyra av tio undersökta byggföretag verksamma i Sverige har så pass så stora brister att samarbete med dem avråds. De dumpar löner eller saknar arbetstillstånd för sin personal. Och nio av tio av undersökta utländska bolag har inte fullgjort sin anmälningsskyldighet till Arbetsmiljöverket. Vilket det är lag på. Det allvarligaste var att ett svenskregistrerat bolag hade företrädare som begått brott som terrorfinansiering, utpressning och våldsbejakande extremism.
De företag som inte har rent mjöl i påsen är, enligt Jessica Löfström, verksamma inom främst Construction Management för att planera, leda och styra projekt som genomförs på delad entreprenad. De arbetar med lager av underentreprenörer av hantverkare som spikar och drar el, en modell som visar sig erbjuda extremt låga priser. Här är missförhållandena stora.
– Idag ligger den svarta lönen på 40 kronor per timme, att jämföra med den legala lönen på cirka 240 kronor per timme i snitt. I stället för att fråga sig hur dessa företag kan hålla så låga priser så anammar många stora, svenska byggföretag den här modellen. De tjänar massivt med pengar på att utnyttja folk.
Statistik är en sak men bakom varje siffra finns också ett människoöde. Om man arbetar illegalt i Sverige gäller ingen försäkring och många familjeförsörjare har varit här och råkat illa ut, blivit invalidiserade och skickats till sina hemländer.
Palett med åtgärder krävs
Hur ser då åtgärderna ut för att råda bot på detta? Ansvar Säkerhet föreslår höjda vitesbelopp. I dag kostar det knappt 50 000 kronor att bli dömd för utnyttjande av illegal arbetskraft och det kan ta åratal innan en dom om ett vite faller. Det är inget kännbart belopp för företag som tjänar miljoner på att fuska. Att tiodubbla vitesbeloppen och föra in dem direkt i avtalen skulle göra det betydligt mer riskabelt att bryta mot regelverken. En annan åtgärd är att i offentliga upphandlingar göra det obligatoriskt att anlita ackrediterade granskningsföretag för att se till att den branschstandard som finns efterlevs, då offentliga upphandlingar av byggprojekt står för en stor del av den totala marknaden.
”En sådan förändring skapar på sikt ett skifte som ger alla aktörer likvärdiga – och lagliga – villkor och avskaffar det moderna slaveriet i byggbranschen” skrev Ansvar Säkerhet på DN debatt i våras.
Regeringens utredare föreslår nu att det ska bli lättare att kontrollera oseriösa leverantörer som deltar i offentliga upphandlingar. Betänkandet innehåller bland annat förslag på att det ska införas en funktion för samordnad registerkontroll hos Bolagsverket. Detta ska göra det enklare att kontrollera och utesluta dem som är olämpliga och oseriösa från offentliga upphandlingar.
Den inbjudna panelen på Makajo var överens om att åtgärder krävs, men att mer måste göras.
– När bolagsverket säger att de har koll på sina processer så delar inte jag den bilden. Bolagsverkets struktur är enkel men här gömmer sig en bristfällighet och en svårighet att kontrollera de som är kriminella. Alla branscher måste driva på för ökade kontroller och ställa krav på att Bolagsverket har bättre kontroll på vilka som ligger bakom ett företag. Razzior ska göras dessutom för att se vilka som lämnar arbetsplatserna, sade Jörgen Holmlund, med bakgrund inom svensk underrättelsetjänst, lärare på Försvarshögskolan och en av Sveriges mest erfarna säkerhetsexperter.
– Den som är huvudman och vilket eller vilka bolag som ligger bakom är problemet. Här behövs en lagändring. Förtroende är bra- kontroller bättre- razzia bäst, Razzian är den bästa metoden för att komma åt arbetslivskriminaliteten och den illegala arbetskraften på våra byggen, tillade han.
Pensionskapitalet med Alecta reagerar också med bestörtning på missförhållandena på svenska byggarbetsplatser.
– Som en ansvarsfull aktör måste vi göra bättre kontroller. När vi arbetar i ett projekt räcker det inte längre med att avtal uppvisas. Det spelar ingen roll. Om vi ska ta ansvar för ett bättre samhälle måste vi göra kontroller och samarbeta över gränserna, sade Nickie Excellie, chef för hållbarhet på Alecta Fastigheter som ansvarar för tjänstepensionen för knappt tre miljoner svenskar.
Den inbjudna panelen var oense om metoderna. Johan Flodin, nationell projektledare på Byggföretagen, menade att det är svårt att hålla koll på 3 000 underentreprenörer i byggbranschen.
– Fördjupade bakgrundskontroller är bra men kostsamt. Det är enklare och därmed billigare att kontrollera individerna som underentreprenörer skickar till en arbetsplats. Just nu arbetar vi inte med att rekommendera våra medlemsföretag att ta fram rutiner för djupanalys av alla företag genom bakgrundskontroller. Många är ju kända och väl fungerande. Vi vill vara försiktiga med att lägga pålagor på våra medlemmar. Byggbranschen är en lågmarginal bransch. Varje åtgärd som skrivs in i avtalen blir en kostnad som våra medlemmar inte får betalt för och måste hantera. Mest pang för pengarna, svarade Johan Flodin.
Varken Jessica Löfström eller Nicki Excellie höll med om det resonemanget.
– Om inte bolagen kontrolleras noggrannare så göds den kriminella verksamheten. De lever av att inte fördjupade bakgrundskontroller görs. Om man gjorde kontroller i förväg skulle dessa företag stängas ute direkt och skulle aldrig komma in i ett projekt. Det måste kosta pengar, kommenterade Löfström som fick medhåll av Excellie.
– Mest pang för pengarna ska inte gå ut över de som jobbar på våra byggen för 40 kronor i timmen. Anseenderisken ligger på oss. Vi tappar samarbetspartners och investerare. Vi måste ha ett system som fungerar på plats och bidra som en samhällsaktör genom att arbeta med de här frågorna.
Foto: Photo Mix
