Trots att närmare 85 procent av de anställda i privat sektor täcks av kollektivavtal, finns det många företagare som upplever att avtalen är krångliga och kostsamma.
En ny rapport visar att de företagare som är mest skeptiska ofta är de vars branschavtal är mest centralstyrda.
Skulle företagare fortsätta teckna kollektivavtal om de fackliga organisationernas möjligheter att använda stridsåtgärder försvagades? Den frågan ställdes av Arbetsmarknadsekonomiska rådet (2018).
Svaren var spridda, men det gick att se att företag i vissa branscher i högre utsträckning svarade att de skulle undvika kollektivavtal om de inte kände sig tvungna till det. Exempelvis skulle företag inom byggverksamhet i lägre utsträckning än företag inom hotell- och restaurangbranschen fortsatt teckna kollektivavtal.
I en ny rapport framkommer att det tycks finnas ett samband mellan kollektivavtalens faktiska innehåll och företagarnas inställning till avtalen:
– Ju krångligare kollektivavtal en bransch har, desto sämre inställning har företagarna till kollektivavtal, säger Lotta Stern, professor och vd Ratio som tillsammans med Martin Björklund, forskningsassistent och statsvetare, har skrivit den nya rapporten ”Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet”.
I studien har de systematiskt studerat och kodifierat 50 kollektivavtals reglering av arbetstid och schemaläggning. Dels strukturerar författarna grad av centralisering och flexibilitet i förhållande till lagstiftningen, dels använder de kategoriseringen av kollektivavtalen för att testa om mer lokala och flexibla branschavtal upplevs mer attraktiva av företagen.
Avtalen med högre decentraliseringspoäng, det vill säga avtal som tillåter större möjlighet till lokal anpassning, återfinns i större utsträckning i de branscher där arbetsgivarna är mest nöjda med kollektivavtalen.
Företag inom utbildning, vars kollektivavtal är relativt decentraliserade, är exempelvis nöjdare än företag inom byggverksamhet, vars avtal är relativt centrala.
