Butong – alltså inte betong. Butong i form av byggelement är nämligen något annat än solid betong. Element i Butong är ett alternativ till bland annat tegelfasader. Med växter inkluderade får husen levande fasader som bidrar till miljön på många sätt. Akustiken förbättras och dagvattenflödet mildras.
Butong är en svensk uppfinning, patenterad i flera länder. Butongprodukterna har på kort tid inspirerat en rad arkitekter och fastighetsägare, som nu kan ta helt nya estetiska och funktionella grepp, både i nybyggnationer och när befintliga fastigheter behöver förnyelse.
Paneler i Butong tillverkas av vanlig betong och gjuts mellan exempelvis två lager bubbelplast. Strukturen består därför mest av luft i form av hål och fördjupningar. Materialbesparingen jämfört med solid betong är ca 80 procent. Densiteten är 10–30 kg/kvm (med växter och fukt upp till 100 kg/kvm). Butong används som fasadklädnad ute eller väggpaneler inne. Med eller utan växter.
– Med växter får du inte bara en levande fasad som ger biologisk mångfald. Fasaden renar luften och har bra bullerdämpning. Genom sin bufferteffekt minskar den flödet av dagvatten och kyler gaturummet, berättar Lars Höglund, vd för Butong AB.
Därmed bidrar Butong till att mildra två klimateffekter som blir allt mer aktuella; översvämning och överhettning. Materialet är fritt från plast, brandsäkert och ger praktiskt taget inga emissioner. Faktum är att Butong bidrar till 7 av de 17 målen i Agenda 2030.
Många fastighetsägare kämpar med att klara grönytefaktorn i sitt bestånd och det har länge saknats en lösning för våra nordliga breddgrader.
– En substratbaserad växtvägg ger upp till sju gånger större grönytefaktor än vanliga klätterväxter och eftersom Butong ser bra ut även utan växter så har det blivit den föredragna lösningen i Norden för att öka grönytorna, fortsätter Lars Höglund.
Butongpanelerna tillverkas enligt projektspecifik detaljprojektering. De gjuts i 2 D och kan därefter formas i 3 D. Standardstorlekar har 1200 mm som största mått. Panelerna infärgas till valfri kulör och projektanpassas i de flesta fall.
Klimatavtrycket är litet jämfört med solid betong, tegel eller stålraster.
– Vi är inte klimatneutrala än, men genom lågt skötselbehov, återvunna material och biokol i substratet så är vi på god väg, avslutar Lars Höglund.
