Text: Anders Wester, Arkitekt MSA och Solution Expert, Spacemaker
Historien är full av händelser som påverkat hur vi förhåller oss till stadsbyggnad och arkitektur. Koleraepidemierna satte ljuset på städernas gemensamma dricksvatten och avlopp, och tuberkulosen satte fokus på trångboddhet med dålig innemiljö och ledde till att vi byggde hus med större fönster och att vi började efterfråga mer rymd. När vi nu spanar in i spåkulan för 2022 så kommer den pågående pandemin vara närvarande i allt, och sannolikt kommer vi ser än mer spår av den längre fram.
Hållbart stadsbyggande redan i tidiga skeden
En fråga som funnits med oss i många år, men där vi nu ser ett verkligt skifte, är hur vi pratar om klimatutmaningarna. Från abstrakt tal om långsiktiga konsekvenser, prognoser och flera fall av green washing fick vi 2021 erfara direkta konsekvenser med översvämningar och 100-årsregn.
Omställningen kommer att påverka oss alla och vi kommer att behöva förhålla oss till den utifrån våra arbetsroller på olika sätt. Och just samhällsbyggnadsbranschen står inför många avgörande val. Hur minskar vi materialåtgång? Hur återanvänder vi befintliga byggnader och hur bygger vi in resiliens i det vi bygger nytt? Här kommer de tidiga skedena bli alltmer avgörande.
Att analysera förslagen på ett bättre sätt mycket tidigare i processen kommer att skapa bättre lösningar längre fram i kedjan. Att se problemen innan det är för dyrt att justera dem skapar utrymme för bättre materialval och hållbara lösningar, och arkitektens roll som rådgivare och analytiker blir ännu tydligare.
Mikromobilitet även utanför stadskärnorna – med hemmajobb och kontorsjobb har vi inte bara en väg till jobbet
Vi kan konstatera att hemarbetet och den fullkomliga revolution som skett i vår syn på kontoret är här för att stanna. Vårt val av fysisk arbetsplats styrs nu snarare av uppgifter och syftet vi ska uppnå, inte av var någon annan bestämt att vår arbetsstol ska stå.
Även om de flesta av oss kommer att återgå till kontoret åtminstone några dagar i veckan så kommer 2022 och åren därefter att förändra vårt behov av olika tjänster. Där mikromobilitet tidigare fanns i form av en elsparkcykel i stadens centrum, paketboxar och hemkörning där vi bor, vill vi nu ha allting överallt. För om jag kan anpassa mig till att jobba hemifrån, på kontoret, i sommarstugan, i parken och på segelbåten så kan väl mina vanor (och ovanor) också anpassa sig? 2022 är året då mikromobilitet på allvar blir en fråga även för alla utanför citykärnorna.
Nya Norrland – Skellefteå tar mer på plats på kartan
Under 2021 såg vi satsningar på green steel och början på vätgasrevolutionen i norr. Om så bara en del av dessa satsningar slår in kommer det att förändra var Sveriges ekonomiska centrum finns.
Med Sveriges nya industrirevolution kommer tidigare avvecklingsbygd att behöva återbyggas. Och det i ett rasande tempo. Skellefteå kommun har seglat upp som en av dessa orter där man nu ser ut att behöva 1000 nya bostäder per år för att möta behoven som exempelvis Northvolts batterifabrik skapar.
Det här ställer krav på byggbolag och utvecklare, men det ställer kanske än mer krav på kommunernas planavdelningar och processen kring planarbete och stadsplanering. Vi behöver snabba upp processerna genom effektiv kommunikation mellan alla parter, hitta vägar att snabbt nå samsyn utan att tappa bort viktiga kvaliteter.
Så vad ser vi om vi nu skakar om spåkulan, rör om i häxkitteln och försöker hitta essensen av dessa trender? Med vår bakgrund i arkitekturen, ena foten i AI-tekniken och vår passion för innovation i alla dess former, ser vi att 2022 blir “de tidiga skissernas år”.
Lyckligtvis kommer de riktigt omvälvande skeendena i mänskligheten sällan, men låt oss resa oss ur just detta med nya tankar snarare än en önskan om att återgå till något gammalt. Det är nu, i början av denna resa tillbaka efter pandemin, vi har möjlighet att verkligen påverka.
Låt oss kasta av oss gamla invanda modeller och arbetssätt och ta vara på all den erfarenhet och data vi samlat på oss hittills. För vi behöver inte längre gissa när det kommer till stadsbyggnad. Informationen och möjligheten att använda den i våra beslut finns, det är upp till oss att ta den med oss i våra beslut.
