Under ett möte som arrangerades av SGBC stod det klart att det börjar finnas arbetsmodeller för att ta vara på befintliga material och element i hus som rivs, för att återbruka i nyproduktion.
Ett par pilotfall är föredömen. Återbruket måste samtidigt mogna och en marknad växa fram för allt som kan återbrukas.
Nadine Aschenbach från Codesign Sweden AB presenterade innovationsprojektet ”Återhus”.
Projektet leds av arkitekterna Jelena Mijanovic och Nadine Aschenbach på Codesign och genomförs och finansieras i samverkan med NCC, RISE, Stockholm stad, Vasakronan, Fabege, Atrium Ljungberg, NREP, Contiga, Zengun, Anthesis, Svensk Betong, Ramboll och KTH. Projektet har fått bidrag från Vinnova Utmaningsdriven Innovation steg 1 och 2 samt Energimyndigheten inom innovationsprogrammet RE:Source.
Praktiknära innovation
”Återhus” använder arbetsmodellen ”Praktiknära innovation i samverkan” med fyra piloter för att testa moment i återbruksprocessen. Målet är en systematisk process och affärsmodell.
Projektet utvecklar bland annat rutiner för kvalitetsbedömning och kvalitetssäkring med följande viktiga moment:
Inventering
Okulär besiktning/Icke förstörande provning
Förstörande provning
– Under inventeringen kan man ha stöd av tidigare dokument och det är bra om fastighetsägare och tillverkare sparar gamla ritningar och andra dokument, tipsade Nadine Aschenbach.
En hel del av arbetet inom projektet inriktas på återbruk av betongstommar. Vid okulär besiktning/icke förstörande provning går det att fotografera, utföra bomknackning och använda georadar. Det är möjligt att positionera armering och sprickor och bestämma hårdhet. Exempel på förstörande provning är att såga ut bitar ur betong eller ta borrkärnor och bestämma bland annat hållfasthetsegenskaper på labb.
– I projektet ”Återhus” utvecklas också affärsmodeller för cirkulär ekonomi, fortsatte Nadine Aschenbach. Här kalkyleras mängder av återbrukat material, faktiska monetära kostnader, men även påverkan på miljöindikatorer och samhällsekonomiska värden.
Hur effektivt återbruk är, visas bland annat i de kostnader som fastighetsägare, byggare och samhälle undviker.
Fabege – bygga hus av hus
Ett av de fyra piloterna inom ”Återhus” är ”Hållbarhetshuset”. Detta blir en del i området Bilia Haga Norra i Stockholm. Området ägs, förvaltas och byggs av Fabege.
– Jag tror att man generellt har varit snabb på att låta fastigheter rivas utan att fundera på hur man kan återanvända materialet. Nu ser vi en förändring, mot bakgrund av tuffa klimatmål och att det lönar sig med bland annat återbruk, säger Emilie Larsson, projektchef hos Fabege.
”Hållbarhetshuset” blir ett platskontor för tjänstemän under tiden Bilia Haga Norra bebyggs med bostäder och lokaler för verksamheter i totalt åtta kvarter. ”Hållbarhetshuset” har tillfälligt bygglov.
– Vi tar material från det befintliga Bilia-huset, byggt så sent som 1973, och återanvänder i kontorshuset, berättade Emilie Larsson.
Zengun har som totalentreprenör i samverkan med Fabege ansvarat för rivningen av den gamla Biliafastigheten samt byggnationen av Hållbarhetshuset. Contiga och Jansson Entreprenad AB är underentreprenörer till Zengun.
Emma Sandberg, projekteringsledare hos Zengun, och Marie Hjärtkvist, produktionsledare på samma företag, visade i bild och film hur demontering och återmontering av HDF-bjälklag går till. Här utvecklas redan bra rutiner.
Under kvalitetsbedömningen hjälpte RISE till med provning och verifiering av håldäckens tekniska egenskaper. Slutligen fick projektets konstruktörer hållfasthetsvärden som indata.
Normen har förändrats jämfört med 1973, och därför kortades spännvidden för HDF-erna tidigt i planeringsstadiet för att säkerställa kapaciteten.
Inventeringsarbetet omfattade även miljöbedömningar, exempelvis att spacklet på håldäcken inte innehöll kasein. I närvaro av fukt kan kasein brytas ner och ge upphov till ammoniak.
Förutom HDF-er återbrukas glaspartier, fasadplåt, en intern ståltrappa, nödutrymningstrappor, WC-porslin, undertak, golv, dörrar och vissa installationer.
Riksbyggen i samarbete med Kalmar kommun
Anton Saldner som är hållbarhetsspecialist hos Riksbyggen presenterade återbruksprojektet Tranan 4 i Kalmar. Lokaler för bilverkstad och parkeringsytor avvecklas och ger plats för 180 bostäder. Riksbyggen ville genomföra återbruk i mindre skala och tog med konceptet tidigt i projekteringen, vilket var viktigt.
Delar av den före detta bilverkstaden tas tillvara och återanvänds framförallt i en gemensamhetslokal i nya bostadsområdet.
– Kommunens ”Återbruket” var en otroligt viktig katalysator för oss, berättade Anton Saldner. De hjälpte till genom hela projektet, bland annat under inventering och identifiering av det som demonterades.
”Återbruket” är vana vid lagring och logistik, moment som är kostsamma för beställare och byggare. ”Återbruk” driver även en Second Hand-butik i Kalmar.
I Tranan 4 återbrukades tegel, kabelstegar, ledstänger, större fönster och marksten. Andra komponenter togs om hand av ”Återbruket” för försäljning på återbruksmarknaden.
– Andra kommuner borde ta efter Kalmars exempel. Tillgång och efterfrågan behöver ökas. Bland annat för tegel finns det en stor marknadspotential. Det är en häftig utveckling nu inom återbruk och jag hoppas att byggbranschen i framtiden jobbar allt mer med detta, avslutade Anton Saldner.
Förresten vann Tranan 4 förra årets klimatpris i Kalmar kommun.
På bilden: Under projektet utvecklades en rutin för att demontera HDF-erna
Foto: Romus Ramström
