I hela Sverige finns cirka 120000 hissar. Uppskattningsvis 20 procent av landets hissar har brister som direkt försämrar personsäkerheten och helt enkelt utgör en säkerhetsrisk. Hissförbundet anser att det krävs regeländringar för att få bukt med olyckorna i hissar.
Nya och väl moderniserade hissar är mycket säkra färdmedel. Men enligt statistik från Hissförbundet finns i Sverige cirka 6000 hissar som har en farligt utformad korgdörr och ungefär 20000 hissar som helt saknar skydd i korgöppning.
– Problemet är att en hiss i Sverige uppfyller dagens lagkrav om den ansågs vara säker när den togs i bruk – även om hissen är 100 år gammal. Det innebär att hissar kan vara godkända och besiktade, utan att de lever upp till de säkerhetskrav som rimligtvis borde ställas på samtliga hissar, säger Anne Geitmann, generalsekreterare för Hissförbundet.
Hissförbundet har länge arbetat för att ”täppa” till detta hålrum i regelverket kring hissar. I början av 2010-talet kom nya regler för att förbättra säkerheten i hissar, regler som inriktades främst på skydd i korgöppning. Många gamla hissar har enbart schaktdörrar – och inga korgdörrar – vilket innebär stora risker.
Under färd kan last haka fast i schaktväggen så att lasten förskjuts och klämmer personen som finns i hissen. De då nya reglerna kräver att korgdörr (alternativt fotocellridå) installeras i nya hissar samt retroaktivt i gamla. Luckan i regelverket uppstod genom att de retroaktiva reglerna enbart gällde hissar på arbetsplatser, och exempelvis inte i bostäder. De flesta människor känner inte till att det faktiskt är säkrare att åka hiss på arbetsplatser än på andra ställen.
– Det är ju framförallt utanför arbetet som de mest sårbara personer vistas såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Vi har sett både stora risker och upplevt flera allvarliga olyckor under senare år, fortsätter Anne Geitmann.
Efter långt ihärdigt arbete från Hissförbundet gav Regeringskansliet i mars 2021 i uppdrag åt Boverket att ta fram förslag på en regeländring. Förslaget ska presenteras i mitten av december.
– I arbetslokaler har den typen av olyckor som skydd i korgdörr ska hindra, faktiskt inte förekommit på länge. Detta visar att de utvidgade regler vi så länge krävt och de åtgärder vi föreslagit är berättigade, avslutar Anne Geitmann.
Hissförbundets krav på retroaktiva säkerhetsåtgärder:
Skydd i korgöppning, med helst korgdörr.
Byte av till exempel saxgrindar till tät korgdörr
Larmknapp med tvåvägskommunikation direkt till bemannad larmcentral.
Beträffande gamla hissar med stort utrymme mellan korg- och schaktdörr: en vertikal plåt samt fotocellslist som hindrar att barn kan bli instängda i utrymmet.
Eliminera risk att komma åt strömförande delar i framförallt handtagslås.
Hissförbundet organiserar leverantörer av hissar, plattformshissar och rulltrappor samt underleverantörer och serviceföretag. Hela branschen omsätter cirka 8 miljarder kronor per år. Hissförbundets medlemmar svarar för 80–85 procent av denna omsättning.
Med hög kompetens inom frågor som rör teknik och säkerhet är Hissförbundet en viktig resurs för fastighetsägare. Förbundet ger ut handböcker och faktablad samt producerar korta filmer om säkerhet, senast en informationssatsning till djurägare om hur man åker säkert med sitt husdjur. Förbundet tipsar också om hur en hiss eller rulltrappa sköts på bästa sätt och här informeras bland annat om städrutiner. Det är viktigt att fastighetsägaren har ett livscykelperspektiv på sina hissar.
– Både större och mindre fastighetsägare är alltid välkomna att höra av sig till oss, när det gäller frågor om drift, underhåll och teknik, säger Anne Geitmann.
