Träbyggande i 2020-talstappning uppvisar en snabb utveckling i Sverige och omvärlden. Tekniken är i dag att betrakta som etablerad genom fler och fler byggprojekt uppförs runt om i Sverige.
Träbyggande har en särställning avseende klimatpåverkan och kan uppvisa effektiva industriella metoder.
Och framtiden ser knappast mindre ljus ut, konstaterades vid ett riksdagsseminarium ” ”Hur ökar vi det träindustriella byggandet och driver Sveriges bioekonomi framåt?”.
– Träbyggandet är i dag etablerat, det byggs överallt i landet och den industriella, resurssnåla tekniken utgör ett snabbspår till en klimatneutral samhällsbyggnadssektor, konstaterade Susanne Rudenstam, chef vid Sveriges Träbyggnadskansli.
GS Facket, LRF Skogsägarna tillsammans med riksdagsledamöterna Ola Johansson (C) och Joakim Järrebring (S) stod som arrangörer och värdar när webinariet hölls fredagen den 9 april. Det breda programmet följde på sätt och vis hela ”träbyggnadskedjan” från råvarusituationen i skogen till de nya krav på klimatdeklarationer för byggnader som kommer att införas den 1 januari 2022.
Landet bygger staden
Mångårig forskning i Sverige och internationellt har verifierat träbyggandets låga koldioxidemissioner, och flera av webinarets deltagare konstaterade också att det kommer att ta tid innan konventionellt stål- och betongbyggande kommer i kapp.
De senaste decenniernas rejäla utmaning från den växande träbyggnadssektorn har ändå med stor sannolikhet lett till en ”positiv” tävlan för att förbättra hållbarhet och klimatpåverkan från alla byggmetoder i samhällsbyggnadssektorn.
Träbyggandets metodfördelar med bas i industriell, resurssnål byggteknik, flyttar också bostadsproduktionen ut i landet, och skapar jobb där de verkligen behövs. ”Landet bygger staden” är en slogan som används i sammanhanget.
Industriellt baserade byggmetoder där 80-85 procent av ett byggprojekt sker i modern fabriksmiljö skapar också helt andra förutsättningar för en internationalisering av byggsystem. I potten för skogs- och trälandet Sverige ligger förstås därför också en möjlighet att etablera en ny, betydande exportnäring.
Webinariet inleddes annars med den aktuella skogsutredningens viktigaste inslag av utredare Agneta Ögren och huvudsekreterare Jon Karlsson. Kampen om den attraktiva, förnybara skogsråvaran kommer förstås att intensifieras de kommande åren.
Ändå slogs fast att om träbyggande ökar avsevärt, är det ändå väldigt små volymer, med utgångspunkt från de cirka 90 miljoner kubikmeter som avverkas och används årligen. Om träbyggandet exempelvis skulle nå 50 procent av marknaden för flerbostadshus i Sverige skulle endast volymen behöva öka med 0,7 miljoner kubikmeter. Det skulle därtill ur klimatsynpunkt vara en önskvärd utveckling, då mer långsiktiga produkter från skogsråvaran – såsom stommar i bostäder och byggnader – innebär ökad kollagring.
Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren redogjorde för innehåll och process avseende införande av klimatdeklarationer vid årsskiftet 2021-22. Det är byggskedets faser som kommer att vara grunden i de krav som införs, och LCA (livscykelanalyser) som förstås ligger till grund för de klimatdeklarationer som ska genomföras vid alla byggprojekt. Allt eftersom kommer kraven att skärpas, för att målet om klimatneutralitet 2045 ska vara möjligt att nå.
– Träbyggandet har idag dokumenterade klimatfördelar, men även betong och stål jobbar stenhårt för att få ned sina koldioxidutsläpp. Det finns därför all anledning att fortsätta jobba med träbyggnadssystemens klimatpåverkan och vässa den resurssnåla processen ytterligare, konstaterade Anders Sjelvgren.
Paul Christiansson, LRF Skogsägarna pekade på att 75 procent av Sveriges koldioxidutsläpp tas upp av våra ständigt växande skogar och konstaterade att skogsförråden aldrig varit större i modern tid, även om det finns regionala obalanser.
Ett program för ökat träbyggande
GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö efterlyste ett mer sammanhållet politiskt program för ökat träbyggande. I första hand för att genom utbildning öka kunskapen bland kommuner, beställare, arkitekter och konstruktörer. Men programmet bör också omfatta möjligheten för statliga verk och kommuner att agera föregångare.
– Det mest anmärkningsvärda med den positiva utvecklingen för träbyggande, är att den kommit trots ytterst blygsamma ekonomiska satsningar från samhället, säger Per-Olof Sjöö. Den möjlighet att modernisera hela byggbranschen som de nya träbyggnadsmetoderna innebär, borde verkligen tas tillvara från regering och riksdag.
Peter Mossbrant hos västsvenska Derome, som uppför cirka 2000 bostäder i trä per år, pekade på nödvändigheten att de kommunala särkraven tas bort samt slog ett slag för den moderna trädgårdsstaden.
Sandra Frank hos Arvet (tidigare Folkhem) som bland annat uppfört den omskrivna Strandparken i Sundbyberg med åttavånings bostadshus i massivträ, efterlyste en mer ”rak” argumention i materialdiskussionen.
– Trä har överlägsna miljöfördelar som kommer att bestå medan stål och betong per definition är fossila material. Det är fakta som är svåra att komma förbi, säger Sandra Frank.
På bilden: Förskolan Hoppet är Sveriges första fossilfria byggprojekt
Illustration: LINK Arkitektur AB
