Fenomenet med delade transporttjänster har snabbt exploderat i flertalet svenska städer men i andra länder som kommit lite längre finns lärdomar att dra. WSP har studerat ett antal världsstäder där datadelning, maxtak och striktare reglering lett till bättre förutsättningar.
WSP har studerat delningstjänster i sju världsstäder. Nedskräpning, bristande säkerhet och otillräcklig integrering med övrig kollektivtrafik är utmaningar som återfinns i alla de studerade städerna, men lösningarna ser olika ut.
– Städer som haft regleringar på plats innan operatörerna släpps på har också haft det mest välfungerade utfallet. Det handlar till exempel om att kräva att operatören delar med sig av sin data så att staden kan bygga parkeringsplatser på rätt plats, arbeta med så kallad geofencing på känsliga stråk eller att utkräva mer transparens när det gäller hållbarhet och fordonens livscykel. Här har vi i Sverige haft en utmaning då elsparkcykel definieras och har samma regler som en egenägd cykel. Lagstiftningen har helt enkelt inte hunnit med, säger Hamza Harrami, rådgivare på WSP.
Ett exempel som studerats är Singapore där elsparkcyklar och delad mobilitet funnits i flera år. Nyckeln har varit att ha regleringar på plats tidigt och att släppa på fler fordon allt eftersom. I Singapore har det även tagits fram policys som reglerar flottan hos operatörerna. Ett motkrav för att verka i staden har varit att dela med sig av resedata. Samtidigt finns exemplet London där man har totalförbud till dess att det finns fungerande regleringar eller Toronto där staden har eget monopol på delningstjänsterna.
– Ett förbud är effektivt för att råda bot på problemen men för en stad som vill attrahera innovativt humankapital och skapa grogrund för nya idéer är det ingen framkomlig väg. Däremot finns det sätt att skapa en positiv upplevelse för staden genom att ha tydliga regler från början, och se till att det blir konsekvenser när operatörer och användare bryter mot dessa. En tät dialog mellan stad och operatörer är en förutsättning när omständigheterna förändrats så snabbt som de har gjort, menar Hamza.
I en rapport nyligen konstaterade WSP att delade mobilitetstjänster (elsparkcyklar, bilpool, taxiliknande tjänster, cykeldelning) står för 0,07 procent av det totala transportarbetet och utsikterna för 2030 är att tjänsterna kommer öka till 0,1 procent. Den genomsnittliga resan med elsparkcykel är 1,7 km. I centrala delar av staden ersätter den främst gångtrafik så effekterna på både hälsa och luftkvalitet är begränsade.
– Sättet som vi transporterar oss korta sträckor har snabbt förändrats på vissa platser och för vissa grupper. Vi kommer troligen även se en ökning av exempelvis egenägda elsparkcyklar som en sidoeffekt av hyrmarknadens expansion. Men för att vi ska kunna nyttja den fulla potentialen i den nya tekniken behöver vi se till att den integreras i högre grad med befintlig kollektivtrafik, till exempel genom parkeringsplatser och biljettsystem. Med vår kunskap och våra verktyg inom samhällsutveckling ser vi stora möjligheter att utveckla framtidens mobilitet tillsammans med städerna, säger Hamza.
Några höjdpunkter från WSPs studie ”Going Small”
Stadsplanerare behöver börja anpassa planer och förhållningssätt för ”last-mile”-transporter i delad form
Regleringar och definitioner för beteende och säkerhet behöver sättas – ju tidigare desto bättre
Överväga om modellen ”ju snabbare resa desto billigare resa” är rätt i förhållande till säkerhetsaspekten
Reducera hastigheten på känsliga gångstråk med hjälp av data-analys och GPS-funktioner– (geofencing)
Se över jämlikhetsaspekten när det gäller vilka som har möjlighet att nyttja tjänsterna geografiskt och inkomstmässigt.
Öka transparensen gällande livscykel och hållbarhet, till exempel genom ett hållbarhetsindex
Sätt ett kapacitetstak för antal delade fordon/operatör i staden för att utvärdera och säkerställa ansvarstagande. Avgränsa antalet operatörer.
Nyttja resdata för att utvärdera synergier mellan mikromobilitetstjänsterna med befintlig kollektivtrafik och samspel med annan transportinfrastruktur så som cykelbanor.
Bild: Cindy Lever
