Nyheter

Nytt landmärke med hundraåriga kulturvärden

Arkitekturens betydelse får allt mer fokus i Sverige, både nationellt och i enskilda städer. Högre krav ställs på byggherrar att ge något mer än användbara ytor – de ska bidra med långsiktiga värden till samhället. Skanskas kvarter Brf Jarlaplatsen har utvecklats i takt med framtagandet av Göteborgs Stads nya arkitekturpolicy och strävar efter att leva upp till stadens mål.

Det byggs som aldrig förr i Sverige och en nationell arkitekturpolitik är under införande som ska bidra till att utveckla samhället i en god riktning. Samtidigt vill Göteborg utvecklas till en attraktiv stad och en modig förebild inom arkitektur. Under flera år har staden arbetat fram rekommendationer för att bygga goda livsmiljöer och säkra en hållbar utveckling.

Ett värde som tydligt efterfrågas är att bygga landmärken som utformas med omsorg och ger platser identitet. Det blev också en grundpelare i utformningen av Skanskas kvarter Jarlaplatsen, som utvecklades parallellt med att staden stegvis började kommunicera sina önskemål.

– Vi ville ge Göteborg en ny silhuett med tydlig identitet som bidrar till stadens horisont, men samtidigt förhålla oss till platsens historia och låta den ta form i det nybyggda. Det är också ett önskemål från staden, som blev särskilt viktigt i den kulturminnesmärkta miljön runt Brf Jarlaplatsen. Vi har gått en spännande balansgång, säger Christina Ingelsten som ansvarar för hållbar bostadsutveckling på Skanska Nya Hem i Göteborg.

Radikal och politisk arkitektur
Projektet fick en hållbarhetsagenda med inriktning på att bevara och utveckla de snart hundraåriga kulturvärdena i Övre Johanneberg, som är ett av Sveriges finaste och mest välbevarade funkisområden. Funktionalismen som på trettiotalet blev ett nytt grepp inom arkitektur var också en ideologi, med revolutionerande tankar om att skapa goda levnadsvillkor för alla.

Man ville bort från äldre tiders mörka, trånga, opraktiska och ofta ohälsosamma bostäder. Arkitekturen sågs som ett socialt ansvar och skulle ge invånarna tillgång till luft, ljus och funktionella lösningar som underlättade tillvaron. Samtidigt skulle miljöerna vara vackra och tillverkade i hållbara kvalitetsmaterial.

– Många kvaliteter som utvecklades under funktionalismen är värda att bevara. Det var ett spännande uppdrag att skapa någonting som skulle passa in i den här känsliga och vackra miljön, säger arkitekten Martin Lafveskans på Erséus Arkitekter som formgav Skanskas kvarter.

Konst blir snackis

Husen fick liksom den omgivande bebyggelsen ljusa putsfasader, här ramas den in av en hög sockel i mörk natursten. Det mest framträdande elementet är de rundade balkongerna som också är typiska för funkis, men som utvidgats till att gå längs hela fasaderna och runt hörnen.

Skanska valde också att hörsamma stadens önskemål om att ta in konst i stadsutvecklingen för att ge värde åt det offentliga rummet och bygga för ”den sinnliga upplevelsen”. På gården restes granitkonstverket Bruten cirkel som ska bli en träffpunkt, snackis och trivselfaktor i området – för dem som bor där och för dem som passerar förbi.

Henrik Gustavsson, marknadsområdeschef på Skanska Nya Hem i Göteborg anser att slutresultatet bär med sig goda värden för både Skanska och staden.

– För oss är det viktigt att bygga vackert för att det ökar attraktiviteten för vårt projekt. Samtidigt vill vi vara samhällsbyggaren som är med och bygger staden och vara stolta över det vi lämnar ifrån oss. Det tjänar ett större syfte, att skapa mervärde åt den stad vi lever i.

Bilden:
Martin Lafveskans, arkitekten bakom Brf Jarlaplatsen.
Foto: Emelie Asplund/Skanska