En milstolpe har nåtts inom Bostad 2021 i Göteborg. Planen var att bygga 7000 extra bostäder fram till 400-årsjubileumet år 2021 med en innovativ modell som snabbar på bostäderna. Nu har detaljplaner tagits fram för alla 7000 och projektet bedöms som lyckat av forskare.
– Många var tveksamma till projektet till en början, det har varit en kamp att driva igenom. Därför känns det fantastiskt roligt att vi nu nått upp till 7000 bostäder i detaljplaner och att det gått fortare än annars, säger Ulf Kamne (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och stadsutveckling som drev fram arbetssättet inom Bostad 2021.
Bostad 2021 har kallats Göteborgsmodellen som ska lösa bostadsbristen. Följeforskarnas färska rapport visar på ett lyckat projekt, planeringstakten har snabbats upp. Bostadsministern har tidigare besökt Göteborg för att se hur modellen kan spridas i landet.
– Bostadsbristen måste bort. Ingen ska behöva stå utan bostad, det är en mänsklig rättighet. Det är därför det är så viktigt att korta tiden för att få fram bostäder. Det är vi på väg att lyckas med, säger Ulf Kamne.
Milstolpen passerades när detaljplanerna för bostäder vid Fixfabriken och Robertshöjdsgatan godkändes i Byggnadsnämnden. Bostäderna ska stå inflyttningsklara år 2021. För att klara av att snabba upp bostadsbyggandet testade Göteborgs stad och ett 30-tal byggaktörer ett nytt arbetssätt för att få fram nya bostäder. För att lyckas inleddes ett unikt samarbete där Göteborgs Stad och byggaktörerna arbetar parallellt med flera moment samtidigt. Det görs både i början och slutet av processen och handlar om allt från tidig fastighetsindelning och att bygglovsprocessen påbörjas parallellt med planarbetet, till att både byggnader och gator projekteras innan byggloven är klara.
– Men den viktigaste insatsen är att vi satt upp tydliga deadlines och format lag som har en gemensam ambition att hålla tidplanen, säger Ulf Kamne.
Bostad 2021 har följts av följeforskare på Chalmers under två år för att se hur väl projektet lyckats snabba upp bostadsbyggandet och hur väl det fungerat som arbetsmetod. I deras delrapport 2 visar det sig att takten på bostadstakten snabbats upp med 20 månader per detaljplan till skillnad mot 30 månader i den ordinarie bostadsproduktionen.
– Det var tufft att få igång. Många trodde inte på projektet. Men det har visat sig att innovativt tänkande lönar sig och ”Deadline is the king”, tidplanerna har högsta prioritet, säger Ulf Kamne.
Genom att kommunens olika handläggare nu sitter i samma rum och arbetar tillsammans på ett nytt sätt har knutar snabbt och lätt kunnat lösas upp, vilket bidragit till både snabbare handläggning och bättre samarbetsklimat inom kommunen.
Forskarna konstaterar att en tydlig deadline som backas upp av tillräckliga resurser och engagemang från alla inblandade fungerar för att minska tidsåtgången i planeringsprocessen. De rekommenderar även att fasta tidplaner från planstart till inflyttning bör prövas även utanför BoStad2021. Projektorganisationen har upplevts som ett framsteg, skriver de i rapporten.
Kritiken som lyfts fram har handlat om behovet av att fördjupa och bredda samverkan mellan alla aktörer, det digitala stödet behöver utvecklas och många handläggare upplever att arbetsbelastningen är hög.
