Riksbanken höjer styrräntan till 2,00 procent, trots att inflationen rensad för tillfälliga skattesänkningar ligger nära målet på 2 procent. Höjningen är förhastad och kan slå hårt mot svenskt bostadsbyggande som redan tillhör till de mest konjunkturkänsliga bostadsmarknaderna i OECD.
– Efter flera tunga år ser våra medlemmar äntligen tecken på att hushållen vågar bygga hus igen. Riksbanken svarar då med att höja räntan mot en inflation som i grunden ligger kring målet. Den försiktigheten får trähusbranschen betala för, säger Erik Haara, vd för TMF.
Riksbanken konstaterade själva i september att inflationen ligger relativt nära målet när man rensar för halverad matmoms och sänkt drivmedelsskatt. Höstens uppgång kommer från el och drivmedel, och exklusive energi låg KPIF på 0,5 procent i september. TMF:s prognos pekar på 7 200 påbörjade småhus under 2027, en försiktig ökning för en bransch som har gått igenom flera tunga år. Räntehöjningen riskerar att bromsa återhämtningen innan den har hunnit få fäste.
– Så länge svensk bostadsmarknad svänger så kraftigt med räntan kommer varje höjning att slå hårt mot byggandet. Vi behöver bygga om bostadsmarknaden från grunden så att den tål konjunkturens svängningar. Planprocesserna måste bli kortare och de kommunala kraven måste harmoniseras. Där måste nästa regering börja rensa upp, säger Erik Haara.
I TMF-rapporten “Bostadsbyggandets känslighet för konjunktursvängningar” från hösten 2025 jämfördes bostadsbyggandet i 18 OECD-länder. Slutsatsen är att det svenska byggandet hör till de mest konjunkturkänsliga, bland annat på grund av att en stor andel av hushållen har bolån med långa återbetalningstider.
