SBAB har beräknat hur förslaget om höjt bolånetak till 90 procent påverkar kontantinsats och spartid i landets 21 regioner. För den som ska köpa en genomsnittlig etta minskar behovet av kontantinsats med cirka 60 000 kronor. I Stockholm blir det cirka 150 000 mindre och i Sundsvall knappt 30 000 kronor. Tiden det tar att spara ihop till en kontantinsats kortas med i snitt 1,5 år. I Stockholm, där priserna är som högst, minskar spartiden med cirka 4,5 år.
Regeringen har föreslagit en höjning av bolånetaket vid köp av en ny bostad, från 85 till 90 procent. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 april. SBAB har med hjälp av unik data från Booli Pro undersökt vad det innebär för den som vill köpa en etta i någon av de största städerna i landets 21 regioner. I genomsnitt kommer behovet av kontantinsats att minska med 61 000 kronor (se tabell). Skillnaderna är dock stora över landet. I Stockholm minskar behovet av kontantinsats i snitt med drygt 150 000 kronor, medan det i Sundsvall rör sig om knappt 30 000 kronor.
– Det höjda bolånetaket som nu föreslås är en fantastisk nyhet för alla förstagångsköpare. Det sänker trösklarna in på bostadsmarknaden påtagligt. Unga som tidigare behövde ta dyra blancolån för att finansiera den sista biten får nu möjlighet att ta lån med bostaden som säkerhet, vilket är både tryggare och billigare, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
Så mycket minskar spartiden
Många unga behöver spara pengar till kontantinsatsen. Då bostadspriserna förändras under spartiden innebär det att man sparar till ett rörligt mål. Samtidigt påverkas sparandet också av inkomstförändringar och sparandets avkastning. SBAB har simulerat hur mycket man behöver spara och hur lång tid det tar att spara till kontantinsatsen i de kartlagda städerna – med ett bolånetak på 85 respektive 90 procent. Givet SBAB:s antaganden (se ”om kartläggningen”) tar det i genomsnitt 55 månader att spara ihop till en kontantinsats med dagens bolånetak. Om bolånetaket höjs skulle det i stället ta 33 månader. Det är en minskning med 18 månader eller 1,5 år (se tabell). Mest minskar spartiden i Stockholm, från knappt 12 år till drygt 7 år.
– Att spartiden i snitt bedöms minska med 1,5 år är såklart toppen. Det är lång tid för en ung person som vill köpa sin första bostad. Dessutom kan det komma med flera ekonomiska vinster. Att äga är generellt billigare än att hyra. Historiskt sett har bostadspriserna också utvecklats positivt över tid. Desto snabbare du kommer in desto snabbare kan du åtnjuta den eventuella värdeökningen – snarare än att försöka spara i kapp med den, fortsätter Linda Hasselvik.
Även om priserna går upp minskar behovet av kontantinsats påtagligt
Behovet av kontantinsats skulle på många håll vara påtagligt lägre även om bostadspriserna som en följd av ökad efterfrågan skulle stiga med 5 eller till och med 10 procent vid införandet av det höjda bolånetaket. Om priserna stiger med 10 procent skulle till exempel behovet av kontantinsats med det nya bolånetaket vara drygt 120 000 kronor mindre i Stockholm och 55 000 kronor mindre i Linköping.
– Ibland har det påståtts att effekten skulle ätas upp av högre bostadspriser men vår undersökning visar att så inte är fallet. Räntekostnaden skulle bli marginellt högre men många unga upplever nog att värdet av att ta sig in på bostadsmarknaden är större, säger Linda Hasselvik.
BIld: Jörg Hertle
