Trots att en överväldigande majoritet av landets bostadsföretag arbetar aktivt för att förebygga avhysningar ökar både antalet verkställda vräkningar och antalet barn som berörs. Det visar Sveriges Allmännyttas rapport Bästa vräkningen? Den som inte blev av, som bygger på en enkät till 302 bostadsföretag – varav 232 svarade – samt aktuell statistik från Kronofogden.
Rapporten visar att 86 procent av bostadsföretagen arbetar vräkningsförebyggande och att 91 procent samverkar med socialtjänsten. Tidiga insatser, hembesök, avbetalningsplaner och samordning med kommunen är idag etablerade arbetssätt i stora delar av landet. Men trots detta har antalet avhysningar ökat med 53 procent sedan 2017 – och antalet barn som berörs av avhysning har stigit från 449 till 711 på bara fyra år.
– Intresset för att förebygga avhysningar växer och bostadsföretagens förebyggande arbete är i många fall både omfattande och framgångsrikt. Men det räcker inte. När hushållens ekonomi inte går ihop ökar risken för avhysning, oavsett hur bra samverkan mellan bostadsbolag och socialtjänst fungerar, säger Åsa Schelin, expert inom bostadssociala frågor på Sveriges Allmännytta.
Ekonomisk utsatthet växande orsak bakom avhysningar
Obetalda hyror är den vanligaste grunden för uppsägning. Bostadsbolagen vittnar om att hushållens ekonomiska marginaler minskar och allt fler riskerar att inte kunna betala hyran – ibland trots stödinsatser. Många företag lyfter därför behovet av ett mer ändamålsenligt bostadsbidrag.
Rapporten visar också att utvecklingsmöjligheterna är stora. Bostadsföretagen efterlyser bland annat:
tidigare insatser från socialtjänst
kortare handläggningstider hos myndigheter
bättre samordning mellan olika kommunala funktioner
förstärkt bostadsbidrag genom indexering
stärkt stöd vid psykisk ohälsa, som ofta ligger bakom både hyresskulder och störningsärenden
Stora skillnader mellan kommuner
179 kommuner hade under 2024 inga avhysningar alls där barn berördes. Men i 35 kommuner har barn drabbats varje år de senaste fem åren. Samtidigt saknar många bostadsbolag formella rutiner för dokumenterade bedömningar av barnets bästa, trots att barnkonventionen är lag.
Rapportens slutsats är tydlig: Samverkan och tidiga insatser är avgörande – men inte tillräckliga när hushållens ekonomi sviktar.
– Allmännyttans bolag gör mycket för att människor ska kunna bo kvar. Men när allt fler inte får ekonomin att gå ihop behövs också nationella reformer, inte minst ett moderniserat och indexerat bostadsbidrag, avslutar Åsa Schelin.
