Sverige har sedan länge en ambition att öka byggandet i trä, men det har saknats en nationell uppföljning av hur utvecklingen faktiskt ser ut. En ny undersökning från Prognoscentret visar för första gången hur stor del av den nybyggda ytan som bärs upp av olika byggmaterial.
Undersökningen, som genomförts på uppdrag av Svenskt Trä, bygger på färska data som samlats in direkt från byggentreprenörer under 2025. Den omfattar konstruktionsmaterial i alla typer av nya byggnader utom småhus och fritidshus.
Intresset för att bygga helt eller delvis med stomme i trä har växt de senaste åren, men enligt den nya undersökningen varierar genomslaget mellan olika typer av byggnader. Inom samhällsfastigheter som skolor och vårdlokaler är andelen trä som störst, med 26 procent. Av de flerbostadshus som byggdes i fjol beräknas däremot endast 10 procent av ytan ha en stomme i trä.
– Siffrorna visar att det finns utrymme att öka träbyggandet inom flera segment. Sverige har både närproducerad råvara och en etablerad industri. Ett ökat användande av trä som stommaterial kan bidra till minskade utsläpp, högre produktivitet och kortare byggtider, säger Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä.
Totalt sett är stommar i betong vanligast, med 46 procent av nybyggd yta 2025, följt av 39 procent stål. Trästommar står för 14 procent av den totala ytan som byggdes förra året.
Bygg- och anläggningssektorn står för omkring 20 procent av Sveriges klimatutsläpp och har antagit en färdplan för netto nollutsläpp till 2045. Val av byggmaterial är ett sätt att påverka utvecklingen. Trä har generellt sett en låg klimatpåverkan och lagrar dessutom in koldioxiden som de växande träden tar upp i form av kol, en effekt som varar under hela byggnadens livslängd.
– Byggsektorn måste minska sina utsläpp, och materialet i stommen är den byggnadsdel som har störst enskild påverkan på klimatet. Trots det har det saknats en helhetsbild av hur stommaterialen används. Det är ett kunskapsgap som vi nu täpper till, säger Anna Ryberg Ågren.
