Brf Viva är Riksbyggens 132 nyproducerade bostadsrätter på Dr Allards gata i Gullheden i centrala Göteborg. Ett pionjär– och betongprojekt där byggmaterialet betongs klimatpåverkan reducerats med runt 30 procent.
– Hälften beror på aktiva val vad gäller betongvolym och överkvalitet. Andra hälften på själva bindemedlet i betongen, förklarar utvecklingsledare Anders Rönneblad på bygg- och cementleverantören Cementa.
BYGGPROJEKTET BRF VIVA initierades av Riksbyggen i sam- verkan med bland annat Chalmers och Research Institute of Sweden, RISE, med Cementa som från allra första början en in- volverad samarbetspartner.
Stomtillverkning – som ju för de flesta större flerbostadshus görs med betong – står för en relativt stor del av klimatpåverkan vid tillverkning av byggmaterial och byggande. En klimatpåverkan som närmare bestämt kommer från betongens bindemedel cement. Det vill säga när man bränner ut koldioxid ur kalksten och får ”portlandklinker”. Tillverkningen av portlandklinker beräknas står för ungefär 5 procent av världens koldioxidutsläpp.
I byggprojektet Brf Viva reducerades koldioxidutsläppen genom att minska antalet portlandklinker och ersätta med mer tillsatsmaterial än i vanliga fall.
– Tillsatsmaterial som brukar vara slagg eller flygaska, tillägger Cementas utvecklingsledare Anders Rönneblad.
Slagg och flygaska
Projektet Brf Viva handlade om två betongentreprenader. Den ena platsgjuten grund med källarplan och Thomas Betong som leverantör.
– De har en strategi med slagg. Då blir det lägre klimatpåverkan. Den andra entreprenaden gällde prefabricerad betong för stomme och bjälklag från producenten och entreprenören Kynningsrud.
– De hade flygaska som bindemedel.
När sådana tillsatser olika grad ersätter portlandklinker som bindemedel i betongrecepten så kontrolleras och säkerställs naturligtvis att betongen fortfarande uppfyller gällande krav på sådant som hållfasthet och beständighet.
Men tillsatserna får också produktionstekniska konsekvenser, påpekar Anders Rönneblad.
– Produktionen blir långsammare. Du måste planera på ett annat sätt. Klarar du inte 24 timmars produktionscykel går kapa- citeten i fabriken ned med hälften. Då blir det mycket dyrare!
För den platsgjutna betongen kan de klimatvänligare betong- recepten påverka sådant som formrivningstider och antal formar.
– Sammantaget står det här för kanske halva klimatvinsten. Den andra halvan är att jobba tillsammans med konstruktören för att exempelvis få ner hållfasthetsklasserna. Så att du inte använder mer betong än vad som behövs.
”Fläska på”
Det gäller alltså också att få ned utsläppen av koldioxid genom att minska använd volym, kubikmeter och för ändamålet producerad betong med påföljande utsläpp.
Här dras dock betongen i bostadssammanhang med sitt arv som oersättligt och aldrig sinande byggmaterial i stora infrastruk- turprojekt som brobyggen och annat.
Det anser i alla fall Anders Rönneblad.
– Det finns en konservatism och den är så billig att du gärna bara fläskar på!
Att inte använda mer betong en nödvändigt kan exempelvis uppnås med konstruktionsmässiga åtgärder. Kanske en extra pelare där belastningen i byggnaden är som störst.
Klimatmässigt optimalt använd betong kräver klart fler betong- recept än normalt. För olika slags funktioner och krav i en och samma byggnad.
– Bara i den platsgjutna delen tror jag att man här använde fler än tio olika recept. Betydligt fler än i vanliga fall.
Oplockade frukter
Cementas utvecklingsledare Anders Rönneblad ser betong- projektet Brf Viva som ett första steg mot en alltmer klimatneu- tral användning av byggmaterialet betong. Där exempelvis sådant som industrins håldeck och nya akustiska golvmaterial delvis kan ersätta betong i flerbostadshus.
– Det finns fortfarande lågt hängande frukter som inte plockats i Brf Viva. Det var bara början …
