Den 1 januari 2025 infördes det nya lagkrav som påverkar alla svenska bostadsrättsföreningar. Det handlar om förändringar som syftar till att öka transparensen och motverka ekonomisk brottslighet. Här går vi igenom vad de nya reglerna innebär, hur de påverkar en förenings verksamhet och vilka åtgärder man bör vidta.

För dem som vill veta mer eller behöver hjälp rekommenderas ekonomiska förvaltarna PHM Redovisning.

Bakgrunden till lagändringen

Lagstiftarna har länge sneglat på svenska bostadsrättsföreningars ekonomi. Som regelverket har sett ut hittills har man inte kunnat få en tydlig bild av just denna ekonomi, hos olika föreningar. Men det har ändrats nu. Genom det nya kravet att alla årsredovisningar ska skickas in till Bolagsverket, kommer transparensen att öka.

Den tidigare bristande insynen har gjort att en del bostadsrättsföreningar fungerat som spelplan för tvivelaktiga ändamål. Att det handlar om hanteringen av stora summor pengar har nämligen lockat lycksökare. I och med att det saknats krav på att föreningarnas årsredovisningar ska registreras externt har det varit enkelt att hålla saker dolda.

De nya reglerna leder till att räkenskaperna blir synliga för alla, från bostadsköpare till myndigheter. Rapporteringskravet ska också göra det svårare att frisera siffrorna. Föreningar som lever farligt, med hög skuldsättning och obalanserad ekonomi, kommer att synas tydligare.

Vad innebär de nya kraven?

Alla bostadsrättsföreningar får nu skyldighet att rapportera sin ekonomi. Tidigare ställdes detta krav enbart på större bostadsrättsföreningar. Men nu breddas alltså ansvaret till att även omfatta mindre föreningar. En bestyrkt kopia av årsredovisningen ska varje år skickas in till Bolagsverket, tillsammans med revisionsberättelsen.

Rapporteringsplikten gäller från och med räkenskapsåret som startade efter den 31 december 2024. Och tidpunkten för inlämning är tydligt definierad. Handlingarna ska vara inlämnade till Bolagsverket senast en månad efter det att årsredovisningen fastställts på föreningsstämman. Det finns ingen möjlighet att skjuta på den fristen, vilket innebär att de första inlämningarna kommer att ske 2026.

Ändringen leder till ökade administrativa krav för många föreningar. De styrelser som tidigare hanterat sina årsredovisningar helt internt måste nu se till att alla krav på formalia efterlevs. För föreningar med begränsade resurser kan det innebära en stor omställning. Utebliven inlämning kan leda till kostsamma sanktioner, så det är inget alternativ.

Praktiska aspekter av de nya kraven

Många bostadsrättsföreningar, som hittills kunnat sköta det administrativa relativt enkelt, kommer att behöva strukturera upp sin planering och införa tydliga rutiner. Styrelserna behöver se till att samtliga ansvariga personer är fullt insatta i regelverket och att rutinerna anpassas därefter. Korrekt dokumentation liksom väl genomförd tidsplanering får i och med förändringarna en helt ny tyngd.

Föreningsstämman bör planeras med goda tidsmarginaler. Att tidigt kunna fastställa årsredovisningen minskar nämligen risken för sista-minuten-stress och försenad inlämning. Styrelsen måste ha en tydlig strategi för hur beslut fattas och hur den ekonomiska rapporteringen hanteras.

Om föreningen omfattas av revisionsplikt kommer samarbetet med den eller de involverade revisorerna att vara kritiskt. Genom att upprätthålla en löpande dialog med dem kan man undvika eventuella flaskhalsar som annars kan försena färdigställandet av revisionsberättelsen.

Att använda moderna, digitala verktyg kan vara mycket effektivt för att minska den administrativa bördan. En väl vald plattform för ekonomihanteringen, och möjlighet till digital signering, gör det hela mycket smidigare.

Syftet med lagändringen

Ökad insyn har länge varit en efterfrågad förändring inom bostadsrättssektorn. Det nya kravet på inlämning av årsredovisningar till Bolagsverket syftar till att göra föreningarnas ekonomi mer öppen och lättillgänglig. Medlemmarna i föreningen får därmed bättre förutsättningar för att granska styrelsens beslut och förstå hur kapitalet hanteras.

Men transparensen kommer att sträcka sig längre än till de befintliga bostadsrättsinnehavarna. Även spekulanter, som är ute efter att köpa, kan enkelt få en inblick i olika föreningars ekonomi innan de genomför ett bostadsköp. Samtidigt får banker och andra kreditgivare en tydligare bild att utgå från vid sina kreditbedömningar.

Konsekvenser vid försenad inlämning

Att vara sen med inlämningen av årsredovisningen kan bli en kostsam historia. Om dokumenten inte når Bolagsverket inom den utsatta fristen väntar upp till tre förseningsavgifter, på mellan 7 500 och 15 000 kronor.

Riktigt långa dröjsmål får ännu allvarligare följder. Om inlämningen uteblir i elva månader från räkenskapsårets slut kan Bolagsverket inleda en process som syftar till tvångslikvidation. Det kan riskera att sätta hela föreningens verksamhet i gungning.

Det här betyder att mindre föreningar kan behöva se över och förstärka sina resurser. De som saknar tillgång till ekonomer och administratörer kommer att löpa större risk för kostsamma misstag. Att ta in extern hjälp är en lösning som kommer att vara nödvändig för många, för att årsredovisningen garanterat ska kunna upprättas korrekt och skickas in i tid.

Bild: M8 group