I väldigt många kommuner har unga vuxna det idag svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. För att köpa en genomsnittlig etta i exempelvis Linköping krävs en månadsinkomst på närmare 25 000 kronor, vilket 48 procent av alla unga vuxna i Östergötland inte klarar.
Men med de nya föreslagna kreditrestriktionerna, med lägre amorteringskrav och kontantinsats, sänks trösklarna genom bland annat lägre inkomstkrav. Det gör att många fler får möjlighet att köpa en egen lägenhet. Det visar en analys av LF som undersökt effekterna för Sveriges 21 största kommuner.
I en uträkning som LF genomfört belyses hur förslag på lättade kreditrestriktioner kan förbättra unga vuxnas möjligheter att köpa en bostad. Analysen visar att en betydande andel unga vuxna idag inte klarar de nuvarande inkomstkraven, men med de föreslagna ändringarna kan många fler ta sig in på bostadsmarknaden.
Lägre amorteringskrav och kontantinsatskrav skulle göra det lättare för unga vuxna att köpa sin första bostad.
– För många unga vuxna är dagens bostadsmarknad ett nästintill ointagligt fort. Genom att lätta på kreditrestriktionerna kan vi ge fler unga chansen till ett eget boende, som är ett viktigt steg in i vuxenlivet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på LF som samtidigt menar att utredningens förslag kommer med en del risker:
– De långsiktiga effekterna är beroende av bostadsprisernas utveckling. Om bostadspriserna stiger med mer än 11 procent elimineras effekten gällande inkomstkravet, eftersom man då måste ha lika hög inkomst som idag med befintliga regler.
Fakta:
I början av november presenterades en statlig utredning som föreslår lättare kreditrestriktioner för att förbättra möjligheterna för unga att köpa sin första bostad. Bland annat föreslås att dagens amorteringskrav ersätts med ett generellt amorteringskrav på 1 procent för lån där belåningen överstiger 50 procent av bostadens värde.
Dessutom föreslås att det ska bli möjligt att låna upp till 90 procent av bostadens värde, jämfört med dagens maxnivå på 85 procent. Därtill föreslås ett skuldkvotstak där bolånet får maximalt uppgå till 550 procent, 5,5 gånger, låntagarens årsbruttoinkomst, samt en flexibilitet i skuldkvotstaket som möjliggör att 10 procent av nya lån ska kunna ges även om skuldkvoten överstiger 5,5.
Befintliga kreditrestriktioner:
Bolånetaket (från 2010) – Bolån får endast ges upp till 85 procent av marknadsvärdet.
Amorteringskrav 1 (från 2016) – Bolån med en belåningsgrad över 50 procent ska amorteras löpande. Lån med en belåningsgrad mellan 50 och 70 procent ska amorteras med en procent per år. Lån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med två procent per år.
KALP-kalkyler (från 2016–2017) – Bankerna skärpte kreditgivningen i KALP-kalkylerna genom att tillämpa en ränta mellan 6-8 procent.
Amorteringskrav 2 (från 2018) – Bolån med en skuldkvot över 4,5 gånger årsinkomsten ska amorteras med ytterligare en procentenhet.
Utredningens förslag på nya kreditrestriktioner:
Bolånetaket – Höjt bolånetaket till 90 procent av marknadsvärdet.
Amorteringskrav – Bolån med en belåningsgrad över 50 procent ska amorteras med en procent per år.
Skuldkvotstak – Bolånet får maximalt uppgå till 550 procent, 5,5 gånger, av låntagarens årsbruttoinkomst.
Flexibilitet i skuldkvotstaket – 10 procent av nya lån ska kunna ges även om skuldkvoten överstiger 5,5.
KALP-kalkyl för en ung vuxen:
Pris för enrumslägenhet på 30 kvm utifrån dagens kvm-pris för ettor i respektive kommun
Kalkylränta satt till 6,5 procent
Avgift till förening, genomsnitt nya bolånekunder 2023, uppräknat 5 procent för 2024
Levnadskostnader, schablonkostnad för ensamhushåll 2022 uppräknat med KPIF-XE för 2023 och 2024
Matchning mot antal och andel utestängda har gjort med detaljerad lönestatistik från SCB. Lönerna har uppjusterats med riktmärket mellan parterna för 2023 och 2024
