Text: HSB
Programmet ”Bolånefusket” från Uppdrag granskning har på ett alarmerande sätt belyst hur utbrett fusk med bolån kan påverka bostadsmarknaden. Med dold kamera avslöjas mäklare som möjliggör manipulation av bolån, vilket kan ha bidragit till att driva upp bostadspriserna i Stockholm. Denna typ av fusk gör inte bara marknaden mer instabil utan innebär även risker för bostadsrättsföreningar som godtar nya medlemmar utan att noggrant granska deras ekonomi.
Att fuska till sig större bostadslån än vad inkomsten tillåter kan få allvarliga konsekvenser både för individen och bostadsrättsföreningen släpper in förvärvaren som medlem. För bostadsrättsföreningar är det därför viktigt att vara medvetna om vilka risker det innebär att anta en medlem som har fått lån med hjälp av felaktiga ekonomiska uppgifter. Den som fått lån på felaktiga grunder och beviljats medlemskap i bostadsrättsföreningen riskerar att inte klara av att betala årsavgiften till bostadsrättsföreningen och ränta samt amortering på bostadslånet. Det i sin tur kan innebära ökad belastning på föreningens ekonomi, och om problemen skulle växa kan det leda till stigande avgifter för samtliga medlemmar.
Bostadsrättsföreningar ska genomsyras av en öppenhetsprincip. Det är endast möjligt att neka medlemskap i undantagsfall. Enligt bostadsrättslagen har en bostadsrättsförening rätt att neka medlemskap om villkor för medlemskap i stadgarna inte är uppfyllda och bostadsrättsföreningen inte skäligen bör godta förvärvaren som medlem. Ett exempel är om den som ansöker om medlemskap inte anses ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla sina skyldigheter gentemot bostadsrättsföreningen.
Alla bostadsrättsföreningar bör ha som rutin att göra en noggrann kontroll av förvärvarens ekonomi genom exempelvis kreditupplysning. Syftet med kontrollen är att säkerställa att den som ansöker om medlemskap kan hantera avgifterna till bostadsrättsföreningen på lång sikt. Många bostadsrättsföreningar resonerar på så vis att om den som ansöker medlemskap har fått ett bostadslån har banken gjort den kontroll som är nödvändig av förvärvarens ekonomi. Uppdrag gransknings program ”Bolånefusket” visar att bankernas kontroller i vissa fall inte är tillräckligt noggranna. Bostadsrättsföreningar behöver således göra en självständig prövning av förvärvarens ekonomiska förmåga att fullgöra sina förpliktelser mot föreningen.
Om resultatet av en kreditupplysning ger anledning att ifrågasätta om förvärvaren kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot föreningen kan bostadsrättsföreningen be att få kompletterande underlag som styrker den ekonomiska förmågan, såsom lönespecifikationer och arbetsgivarintyg. Om det finns anledning att anta att innehållet i underlaget är förfalskat eller oriktigt kan bostadsrättsföreningen kontakta exempelvis arbetsgivaren för att säkerställa att uppgifterna i ett anställningsintyg är korrekta.
Genom att utföra noggranna ekonomiska kontroller kan bostadsrättsföreningen minska risken för att bostadsrätter köps av individer med otrygga ekonomiska förutsättningar. Om en person beviljas medlemskap trots att den inte har ekonomisk förmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot bostadsrättsföreningen kan det leda till att årsavgiften inte betalas i tid och att föreningen nödgas säga upp bostadsrättshavarens nyttjanderätt till lägenheten, vilket är både tidskrävande och kostsamt.
Enligt HSBs normalstadgar ska styrelsen pröva frågan om medlemskap inom en månad från det att skriftlig och fullständig ansökan om medlemskap tagits emot. Att anta nya medlemmar utan närmare efterforskningar och fatta förhastade beslut på grund av påtryckningar om snabba besked från mäklare, köpare och säljare är en kortsiktig lösning som kan få långtgående konsekvenser. Styrelsen bör således ta sig den tid som stadgarna tillåter för att pröva medlemskapsansökan med noggrannhet och kritiska ögon.