Text: Jens Pihlblad, näringspolitiskt ansvarig hos Fastighetsägarna MittNord
En av konsekvenserna när kraftfulla reformer och handlingskraft från Regeringen uteblir är att Sveriges återindustrialisering hämmas av bristen på bostäder.
Boverkets byggprognos från maj 2024 visar att höga kostnader och osäkerhet bromsar bostadsbyggandet. Trots en sänkning av styrräntan har vi ett fortsatt ansträngt läge och en del faktorer behöver redas ut innan bostadsbyggandet kommer i gång igen, enligt Boverket.
En faktor som kan pekas ut direkt är att vi behöver handlingskraft från Regeringen då vi inte längre kan vänta på att bostadsbyggandet ska ta fart medan allt fler byggföretag går samma öde till mötes. Enligt kreditinformationsbolaget UC:s rapport för 2023 drabbades byggindustrin av det högsta antalet noterade konkurser sedan 90-talet.
För att minimera skadans storlek krävs ett tydligt och kraftfullt agerande från både politiker och samhället i stort. Regeringen måste prioritera de reformer som stödjer byggsektorn och som främjar bostadsförsörjningens utveckling innan det är för sent.
Fastighetsägarna har lämnat flera förslag till bostadsministern för att vända bostadskrisen där en förenklad process för konvertering av företagslokaler till bostäder är ett förslag, fri hyressättning på nyproduktion ett annat. En möjlig åtgärd är att peka ut etableringsorter för samhällsomvandlingen som testbäddar där innovativa idéer och riktade förslag kan genomföras.
Genom att låta marknadskrafterna tillgång och efterfrågan styra hyresnivåerna skulle vi skapa en mer attraktiv marknad för investeringar, som i sin tur stimulerar byggsektorn, menar Jens Pihlblad, näringspolitiskt ansvarig hos Fastighetsägarna MittNord.
